Foto: Pontus Lundahl / TT
Debattinlägg

”Låt smutsiga bilar finansiera rena!”

Publicerad

BILAR · ”På fem områden måste regeringen gå längre än bonus-malus-utredningens förslag”, skriver Mattias Goldmann, Anders Johansson, Catherine Löfquist, Christer Ljungberg, Claes Ramel, Johanna Grant, Linda Burenius Magnusson, Maria Malmkvist, Markus Norström, Mats Ekelund, Olle Johansson och Tina Helin.

För att nå en fossiloberoende fordonsflotta utan att äventyra statskassan vill regeringen ge en större stimulans till de klimatmässigt bästa bilarna, finansierad av en högre avgift på bilar med höga utsläpp.

På fem områden måste regeringen gå längre än bonus-malus-utredningens förslag, som annars slår undan benen för omställningen till förnybart.

2018 ska Sverige få en bonus-malus-fordonsbeskattning för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar, föreslår regeringens utredare i dag. Fordon med låg klimatpåverkan ska få en större stimulans än idag, finansierat av en höjd beskattning på fordon med särskilt höga utsläpp.

Förslaget avses samtidigt bli den nya miljöbilsdefinitionen, grunden för framtida tjänstebilsregler och riktlinjer för myndigheters och företags fordonsinköp.

Eftersom transporterna står för en tredjedel av Sveriges totala klimatpåverkan är frågan synnerligen angelägen för alla de sju partier som står bakom Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Därtill är skattens utformning viktig ur ett industriellt perspektiv; här avgörs vem som blir vinnare på fordonsmarknaden, men också vilken roll olika drivmedel inklusive el får i att nå klimatmålen.

Utifrån detta har 2030-sekretariatet med partners granskat det förslag som enmansutredningen nu presenterat, och finner att regeringen behöver besluta om skärpningar och förtydliganden på fem områden.

  1. Lätt att fatta. Ersätt utredarens gram-för-gram-skala med EU:s A-G-klassning som för kylskåp, som konsumenten känner till och vissa bilmärken redan använder. Fordon som klassas från A till C får bonus, D-klassen blir neutral och fordon i klassen E till G blir belagda med en förhöjd fordonsskatt, malus, för att finansiera bonusen. För att säkerställa att statskassan inte dräneras ges liten övervikt åt malus medan den neutrala klassen verkar stabiliserande på systemet. Utan denna förändring får vi inget konsumenttryck.
     
  2. Klimaträttvisa.  Ersätt utredarens ensidiga fokus på vad som kommer ur avgasröret med bilens faktiska klimatpåverkan, well-to-wheel, med hänsyn till förnybara drivmedels klimatnytta. EU:s officiella utsläppsvärden enligt förnybarhetsdirektivet bör användas, vilket i dagsläget kan avrundas till att biodrivmedel halverar klimatpåverkan jämfört med fossil bensin och diesel. Utan denna förändring är biogas- och etanolbilar förlorare med systemet.
     
  3. Krafttag i båda ändarna. Utredaren föreslår att rena el- och vätgasbilar bilar får 60 000 kr, laddhybrider 35 – 45 000 kr. För att främja innovationer och etablering av ny teknik bör spjutspetsteknik premieras mer. Utredaren föreslår ingen höjning av avgiften för bilar med mycket höga utsläpp, trots att de behöver en förstärkt prissignal för att ändra beteende. Utan denna förändring blir elbilsboomen för långsam och för många bränsleslukare fortsätter säljas.
     
  4. Förutsägbarhet. Utredningen slår fast att beloppen endast gäller för 2018 och 2019 och är mycket diffus om vad som ska hända därefter. Den slutliga utformningen bör slå fast stegvisa skärpningar vart tredje år, med ständig kunskap om nivåerna två perioder framåt. Utan denna förändring kommer bilhandeln och konsumenten att fortsatt tveka att investera i omställningen.

  5. Håll det enkelt. Utredaren har inte kunnat enas med sig själv om fordonets vikt ska ha betydelse för hur mycket det får släppa ut eller inte. Lagen bör avvisa vikt som en parameter eftersom klimatet inte tar hänsyn till om en bil är tung, men också för att bilindustrin bör stimuleras att göra lättare fordon. Utan denna förändring kommer bilindustrin att stimuleras att göra bilarna för att få förmåner, tvärtemot intentionerna.

Dessa fem punkter lägger grunden för att nå en fossiloberoende fordonsflotta, där vi får en bredd av lösningar vilket minskar sårbarheten, ger den förutsägbarhet fordons- och drivmedelsindustrin söker och förbättrar förutsättningarna för svensk produktion av drivmedel inklusive el.

Längre fram måste bonus-malus utvidgas till såväl drivmedel som lastbilar, bussar och våra beteenden. Målet bör vara att samtliga system hålls neutrala för statskassan, så att inte en snabb, långtgående och positiv omställning dränerar finanserna.

Men bonus-malus-metodiken förmår inte ensamt leverera hela omställningen, utan behöver kompletteras med skärpta regler bland annat kring bilars verkliga hälsopåverkande utsläpp, buller och säkerhet.

Sju partier står bakom målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, och samma partier har nu i miljömålsberedningen etablerat att Sveriges klimatpåverkan år 2045 ska vara netto-noll.

Vi ser fram emot en fordonsbeskattning som bidrar till att nå dessa mål, samtidigt som den lägger grunden till en förstärkt svensk fordons- och drivmedelsindustri med många nya gröna jobb.

Bonus–malus-system:

Visa

Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus (lat. bonus=bra) medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (lat. malus=dålig). Huvudmotivet för bonus–malus-systemet är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.