Får vi beskriva vår far Hannes Råstam med ett enda ord skulle vi säga ”rättvis”. Det är vi nog inte ensamma om. Får vi använda några ord till var han dessutom fri från fördomar, ärlig och noggrann.

Han var inte bara en av Sveriges främsta grävande journalister, utan också en helt fantastisk pappa. Trots hårt och intensivt arbete kom familjen alltid i första hand.

När pappa bestämde sig för att ta sig an ”Quick-fallet” hade han ännu inte bildat sig en uppfattning om Sture Bergvall var skyldig eller inte.

Först efter en väldigt lång tids granskning insåg han hur mycket det var som inte stämde, och kunde nysta upp det som kom att bli Sveriges kanske största rättskandal.

Att Göran Lambertz försvarar sig själv och står på sig, trots att minst 12 åklagare har gett pappa rätt, är helt okej. Men att smutskasta vår far på det sätt han nu gör är oacceptabelt.

Pappa fick sin cancerdiagnos ett halvår innan han gick bort. Men inte förrän ett par veckor innan han avled förstod han att han skulle dö, vilket självklart innebar en stor ångest.

Pappa led något fruktansvärt och hade så svåra smärtor att han knappt kunde röra sig.

Detta var en otroligt jobbig tid för oss och för honom, som inte kunde redigera klart den bok som han arbetat med under flera år. Han fick då hjälp av chefredaktören för tidningen Filter, Mattias Göransson, och tillsammans kom de överens om hur bokmanuset skulle färdigställas.

Det Göran Lambertz påstår – att pappas cancer påverkade innehållet i boken – är alltså rent vansinne.

Aftonbladet har citerat Lambertz påståenden om vår pappa, och att som Hannes barn tvingas läsa hans vedervärdiga ord om vår far, sagda endast för att vinna uppmärksamhet, gör ont.

Hans beteende är osmakligt, och rent ut sagt för jävligt.

I våra ögon saknar han rätt att uttala sig om en människa som inte har möjlighet att försvara sig själv och sitt livsverk. Så fegt, och så svagt.

Låt vår far få vila i frid.