Lärarförbundets ordf. Johanna Jaara Åstrand (tv) och finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Press/Janerik Henriksson/TT
Debattinlägg

Lärarförbundet: ”Öppna plånboken nu, Magdalena!”

Publicerad

”När vi lärare talar om vikten av att investera i barns utbildning, så talar vi faktiskt inte i egen sak. Det handlar om hela landets framtid och välstånd”, skriver debattören.

Om debattören

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Under onsdagen presenterar finansminister Magdalena Andersson regeringens analys av välfärdens behov de kommande åren. Behoven lär vara omfattande, för vi lärare ser redan hur skolan och förskolan blöder.

Arbetssituationen i skola, förskola och fritids är på många håll ohållbar. Kommun efter kommun har sedan i höstas sparat och skurit ner på barn och utbildning.

En enkät till Lärarförbundets lokalavdelningar visar att 6 av 10 kommuner lägger mindre pengar på skolan i år än förra året. Ofta är det de elever som har störst behov som blir de stora förlorarna – det är de extra resurserna som försvinner först.

Signalerna från kommunerna är att det blir ännu värre. Utvecklingen med allt fler äldre och yngre och relativt sett färre i arbetsför ålder, samtidigt som konjunkturen försämras, innebär att hela välfärdsåtagandet ökar snabbare än vad de kommunala inkomsterna gör.

Detta sätter en enorm press på hela systemet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att kommunerna kommer att sakna 20 miljarder kronor 2022. För att förhindra ytterligare dramatiska besparingar på skolan måste det komma in nya friska pengar.

Staten behöver därför ta ansvar för att kommunerna kan genomföra det uppdrag som staten faktiskt ålägger dem, till exempel via Skollagen.

I valrörelsen för ett halvår sedan bedyrade de politiska partierna hur viktigt det är att satsa på skolan. Ingen, absolut ingen, sa att det var nedskärningar som skulle gälla.

Framförallt gjorde inte de partier som står bakom den nuvarande regeringen – och som samarbetar om statens budget – det.

Därför måste dessa partier nu kompensera kommunerna för minskade skatteintäkter och ökade kostnader. Allt annat vore ett totalt svek som rimmar illa med de budskap om skolan som partierna gick till val på.

Redan i vårpropositionen pekar regeringen själv på att kommunernas inkomster blir sämre och att de demografiska behoven motsvarar en procent i ökade kostnader.

Men det enda regeringen hittills har meddelat är att tillfälliga statsbidrag upphör, vilket istället försämrar kommunernas ekonomi.

Lärarförbundet föreslår att kommunsektorn, för att kunna klara sitt uppdrag, tillförs tio miljarder kronor nästa år och därefter ytterligare minst sex miljarder om året 2021 och 2022. Till det kommer de pengar som redan är utlovade. Då skulle nedskärningar kunna undvikas.

Dessa 10 miljarder kan med fördel ges med sju och en halv miljarder via det generella statsbidraget, som kommunerna får använda fritt, och två och en halv miljarder i utökat riktat statsbidrag för en likvärdig skola.

Genom den fördelningen får kommunerna de resurser de behöver, samtidigt som vi lärare och skolledare får en garanti för att pengarna kommer skolan och förskolan till del.

Runt om i hela landet hoppas nu lärare och skolledare desperat att regeringen ska komma med nödvändiga resursförstärkningar i höstens budgetproposition.

Så, Magdalena Andersson, se till att kommunerna får de förutsättningar som de behöver för att driva välfärden.

Se till att höja statsbidragen nästa år och åren därefter. 

När vi lärare talar om vikten av att investera i barns utbildning, så talar vi faktiskt inte i egen sak. Det handlar om hela landets framtid och välstånd.

Ni politiker måste våga prioritera skolan, även när det innebär att något annat får stå tillbaka. Det är dags för regeringen och dess samarbetspartier att lätta på plånboken och satsa på skolan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.