”Årets sommar är en fingervisning om framtiden och ett utmärkt tillfälle att lägga om kursen”, skriver Lena Lindström och Lina Gustafsson. Foto: Stina Stjernkvist / TT
Debattinlägg

”Subventioner till djurindustrin – en orimlig väg ur klimatkrisen”

”Konsekvenserna av sommarens torka visar tydligt vad aktivister och forskare har sagt i åratal: att odla grödor för att föda djur som sedan ska ätas av människor är ett svindlande slöseri med resurser”, skriver Lena Lindström och Lina Gustafsson från idéinstitutet Vethos.

Om debattörerna

Lena Lindström
Etolog och talesperson Vethos
Lina Gustafsson
Veterinär och talesperson Vethos

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Rubrikerna om kris för svenska kött- och mjölkbönder har duggat tätt under sommaren.

I torkans kölvatten har ett stödpaket på 65 miljoner kronor delats ut till mjölkbönder. Det höjs även röster för att staten bör stödja slakterierna att frysa in kött, så att de kan slakta mer än vad marknaden kan svälja för stunden.

Uppsala kommun har skrivit in mer kött i skolmatsedeln för att bli av med det kött de stödköpt, i strid mot sin egen policy om mer grönt i skolan.

Men är subventioner till djurindustrin en rimlig väg ur klimatkrisen?

Nej – tvärtom.

Djurindustrin är själva blåslampa under den eld de nu får subventioner för att mildra effekterna av.

Animalieproduktion står för en betydande andel av världens utsläpp av växthusgaser och är ett av de största hoten globalt sett mot biologisk mångfald, avskogning och vattenförsörjning.

Men inte nog med det. Konsekvenserna av sommarens torka visar tydligt vad aktivister och forskare har sagt i åratal: att odla grödor för att föda djur som sedan ska ätas av människor är ett svindlande slöseri med resurser.

Tidningen Science publicerade nyss den största studien någonsin som jämför miljöpåverkan av olika livsmedel. Forskarna konstaterade att vi utan kött- och mjölkproduktion kan minska markanvändningen med 76 procent och ändå producera tillräckligt med mat.

Drygt 70 procent av spannmålsproduktionen här i Sverige hamnar i fodertråg. En ko dricker runt 100 liter vatten om dagen vilket innebär att en medelstor svensk mjölkgård gör av med över tre miljoner liter årligen bara till dricksvatten.

I torkans spår är det kö till slakterierna. Detta rymmer en etisk frågeställning av gigantiska mått.

Det framställs som en tragedi för bönderna att behöva skicka djur till slakt i förtid. Men det perspektivet glömmer och gömmer konsekvenserna för dem som det verkligen handlar om: djuren.

Oavsett väder kommer de att slaktas förr eller senare. Oavsett foderpriser kommer grisar att kämpa för sina liv i gasschakten och mjölkkorna dödas när de inte längre är produktiva.

Det är inte etiskt rimligt att döda djur på löpande band när vi inte på något vis måste för vår överlevnad.

En kris skakar om och ger möjlighet till vägval som får konsekvenser för framtiden.

Är vägen framåt verkligen ytterligare stöd och regellättnader för att hålla en klimatskadlig och oetisk verksamhet vid liv?

Vi anser att det vägval som krisen öppnar upp för bör leda i en helt annan riktning.

Årets sommar är en fingervisning om framtiden och ett utmärkt tillfälle att lägga om kursen. Ändra stöden till omställningsbidrag och avveckla djurhållningen.

Låt oss äta det vi kan odla och lämna djuren ifred.


 

FOTNOT: Se Opinion Live från den 23 augusti – stor miljödebatt efter sommarens extrema väder .

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.