”Såväl barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och ungdomsmottagningar måste i framtiden erbjuda Internetpsykiatri”, skriver Liberalernas Anna Starbrink och Joar Forssell i ett debattinlägg. Foto: Thomas Brun/TT
Debattinlägg

”Så kan vi hejda psykisk ohälsa bland unga”

”Alltför många unga människor mår dåligt. Situationen är särskilt alarmerande för flickor och unga kvinnor. Där lutar kurvan över vårdbehov kraftigt uppåt”, skriver Liberalernas Anna Starbrink och Joar Forssell och föreslår åtgärder för hur vi ska kunna bryta utvecklingen.

Om debattörerna

Anna Starbrink (L)
Hälso- och sjukvårdsregionråd, Liberalernas sjukvårdspolitiska talesperson
Joar Forssell (L)
Ordförande i Liberala ungdomsförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Ångest, depression, stress. Alltför många unga människor mår dåligt. Larmrapporterna duggar tätt om den utbredda psykiska ohälsan.

Trots att alla ser och borde förstå vad det innebär för vårt samhälle och för de individer som drabbas har den psykiska ohälsan tillåtits breda ut sig.

Särskilt alarmerande är situationen för flickor och unga kvinnor. Där lutar kurvan över vårdbehov kraftigt uppåt.

Det är en utveckling som måste brytas. Annars riskerar många att fara riktigt illa.

Liberalerna föreslår därför en rad reformer och åtgärder för ungas psykiska hälsa och välbefinnande.

Skolan först. Den viktigaste faktorn för bra psykisk hälsa heter skola. Fungerande kunskapsskola är ett starkt skydd mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Att klara grundskolan är den i särklass viktigaste hälsofaktorn.

En skoldag präglad av lugn och studiero och med tydliga kunskapskrav och positiva förväntningar ger goda förutsättningar för eleverna att både lyckas i skolan och känna välbefinnande i vardagen. Därför måste vi sätta skolan först!

Rusta elevhälsan. Psykisk ohälsa syns ofta i skolan, men elevhälsan har inte alltid resurser att möta behoven. Skolinspektionen rapporterar om brister på många skolor. Mer än var tredje grundskola och uppemot varannan gymnasieskola får påpekanden om brister. Det är dags att kommunerna tar sitt ansvar och vässar elevhälsan. Men också att hälso- och sjukvården medverkar till ett nära samarbete.

Ett sätt att stärka insatserna i skolan är att utbilda unga om psykisk hälsa. I Stockholm samarbetar landstinget med Karolinska institutet och högstadieskolorna i länet för att nå ut till elever och medvetandegöra dem om psykiskt hälsa och självmordsprevention. Youth awareness of mental health, YAM, eller liknande initiativ behöver ska spridas i hela landet.

Unga ska ha vård inom 30 dagar. Bättre tillgång till psykisk hälso- och sjukvård. De växande vårdköerna är regeringens största misslyckande. Och effekterna blir allvarligt för enskilda människor som får vänta länge på viktiga insatser. Vårdgarantin måste respekteras och vi vill återinföra utveckla kömiljarden som avskaffades av regeringen strax efter maktskiftet 2014. Därefter har köerna till vården totalt sett fördubblats.

Psykiatrin måste finnas tillgänglig för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa på vårdcentralerna. Tillgången till psykologer och andra relevanta yrkesgrupper måste byggas ut på landets vårdcentraler.

Digital vårdgaranti. För många människor är digitala lösningar en självklarhet, men i hälso- och sjukvården är det inte alltid självklart. Som patient måste man få möjlighet att välja vägen till vården. Vi vill införa en digital vårdgaranti som innebär att du som patient har rätt att välja hur du vill möta vården, ett fysiskt möte eller kanske ett videosamtal.

Såväl barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och ungdomsmottagningar måste i framtiden erbjuda Internetpsykiatri, t ex KBT. Det finns tydligt vetenskapligt stöd för Internetpsykiatri, men ändå är det långt ifrån en möjlighet för alla.

Stärk ungas rätt – vård utan föräldrarnas vetskap. Barn och ungdomars måste kunna söka vård. Men alla har inte den friheten utan kontrolleras hårt av sina familjer. Det är förödande om personer undviker att söka vård av rädsla för att det ska bli känt för föräldrarna. Vi vill ge unga människor rätt att söka vård, utan föräldrarnas vetskap eller delaktighet. En förälder ska inte kunna fördröja vårdens insatser. Lagstiftningen måste ändras från föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus.

När barnkonventionen blir svensk lag stärks barnens rätt, men det kommer att krävas översyn av flera lagar för att stärka ungas ställning i vården. Föräldrabalken, patientlagen samt offenligthets- och sekretesslagen behöver ges ett tydligt barnperspektiv.

Med konkreta åtgärder kan vi förebygga, lindra och bota psykisk ohälsa bland unga.

Allra viktigaste är ge tidiga insatser till den som drabbats. Att ge hjälp i tid gör att vi kan förebygga att fler unga far illa.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.