Det primära målet för Libra Association, som är en icke-vinstdrivande stiftelse baserad i Schweiz, är att skapa en enkel, global valuta och finansiell infrastruktur som leder till finansiell inkludering.
Enligt Världsbanken var det runt 1,7 miljarder människor – främst fattiga människor boende på landsbygden i delar av Afrika och Asien – som inte hade ett bankkonto 2017.
Om Libra blir en framgångsrik kryptovaluta med stabilt värde och låga avgifter skulle den kunna hjälpa dessa grupper.
Sveriges utmaning är att undvika finansiell exkludering för äldre, personer med funktionsnedsättningar och nyanlända när kontanterna minskar. Libra är inte designad för detta.
De svenska utmaningarnas lösningar står snarare att finna i Riksbanksutredningens förslag om nya krav på banker att erbjuda kontanthantering samt Riksbankens e-kronaprojekt.
Då återstår frågan om huruvida kryptovalutan Libra kan bli en lösning för finansiell inkludering i fattiga länder runtom i världen?
De stora problemen med tidigare kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum – stora fluktuationer i värde, koppling till illegala transaktioner samt risk för stölder – skulle kunna lösas av ett genomtänkt upplägg samt en reglerad aktör bakom dessa valutor.
Kan Libra bli denna aktör?
För att skapa ett stabilt värde på och förtroende för Libra kommer valutan att vara kopplad till en korg av säkerheter som banktillgångar, statsobligationer samt andra finansiella tillgångar och dessutom vara fritt växlingsbar mot traditionella valutor.
Avkastningen på dessa säkerheter ska också användas för att sänka transaktionsavgifter och kontinuerligt kunna utveckla systemet. Libra kommer även att omfattas av regleringar och följa de krav som ställs för finansiella företag.
Detta är bra förutsättningar för att undvika kursfluktuationer och andra risker. Men det är oklart om till exempel den statliga insättningsgarantin kommer att omfatta Libra.
Historien visar även otaliga exempel på hur vinstdrivna banker tenderar att skapa nya pengar genom ökade krediter samt hur stater sätter igång sedelpressarna för att finansiera statliga utgifter.
Libra har organiserat sig i form av en icke-vinstdrivande stiftelse baserad i Schweiz. Frågan återstår dock om detta är en tillräckligt kraftfull åtgärd för att undvika frestelsen kring överutgivning. Det går ju inte att bortse från att ledande aktörer bakom stiftelsen är vinstdrivande företag som Facebook, Mastercard, VISA, Vodafone Group och många fler.
En annan kritisk funktion rör identifiering av betalaren samt analys av hennes kreditvärdighet. Och det är då varningsklockorna börjar ringa.
Det är ett dotterbolag till Facebook – Calibra – som ska sköta identifiering av innehavaren, innehav av Libra och kontroll av kreditvärdighet. För att starta en Calibra-plånbok krävs godkänd legitimation och därmed ett ansvar av organisationen att följa lagar som GDPR och AML.
Farhågan är dock att en global koncern inom social media – Facebook – vars affärsidé är att förmedla, paketera och tillhandahålla information kommer ha tillgång till information om användarnas identitet och betalningar.
Vad kommer de göra med denna information?
Troligen kan Libra skapa värdefull finansiell inkludering för vissa grupper i vissa länder. Men den stora farhågan är vilka risker som uppstår när Calibra får tillgång till värdefull information om många miljoner människors betalningar och leverne.
Facebook har ju tyvärr en tveksam historia kopplad till Cambridge Analytica-skandalen och oron är om detta kan upprepas med än mer känslig information.
