Elin Lindqvist på gränsen till området runt kärnkraftverket i Fukushima i maj 2011 (fotograf: Yuko Enomoto).
Elin Lindqvist på gränsen till området runt kärnkraftverket i Fukushima i maj 2011. Foto: Yuko Enomoto
Debattinlägg

”Vem kan man lita på när det gäller kärnkraft?”

Fukushima ·

”Alla minns vi flodvågen som på sina håll mätte upp till 40 meters höjd. Frågan som tynger mest handlar om tillit: vem kan man lita på när det gäller kärnkraft?”, skriver Elin Lindqvist.

Om debattören

Elin Lindqvist
Brysselbo och författare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Runt klockan tre idag är det fem år sedan en kraftig jordbävning, 9 på Richterskalan, drabbade Japan den 11 mars 2011.

Alla minns vi flodvågen som på sina håll mätte upp till 40 meters höjd. Runt 20 000 människor miste sina liv och över en halv miljon människor blev hemlösa.

Snart stod det också klart att radioaktiva ämnen läckte ut från ett kärnkraftverk i Fukushimas län.

Jag åkte dit några dagar senare och har sedan dess varit där flera gånger som journalist.

I sommar ska jag återvända för att se hur situationen utvecklats för de som drabbades av trippelkatastrofen.

Det jag hör är att besvikelsen bland Tohokubor är stor i tsunamins fotspår.

Många är äldre fiskare och fabriksarbetare som inte har råd att restaurera sina förstörda hem och de menar att återuppbyggnaden ändå går för långsamt längs den nordöstra kusten.

Den 400 kilometer långa vågbrytaren som byggs för att förhindra liknande flodvågor förändrar dessutom landskapet.

Men frågan som tynger mest handlar om tillit: vem kan man lita på när det gäller kärnkraft?

Den 26 april i år är det 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade och idag går det att turista i Ukrainas övergivna hem.

I Fukushima har runt 100 000 människor inte kunnat återvända till sina hem i det havererade kärnkraftverkets omnejd och drygt 18 000 bor fortfarande i baracker som bara skulle användas i 24 månader.

Kommer turister att även där lotsas genom tomma spökstäder om 25 år eller är den japanska staten på väg att avsluta ett imponerande avgiftningsarbete?

Redan i mars nästa år planerar man att låta alla evakuerade flytta tillbaka och många utav de forna, hårda begränsningarna har redan lyfts.

Men en stor majoritet vill inte återvända.

Tillräckligt med radioaktivt vatten för att fylla 315 olympiska poler förvaras på plats och folk litar inte på att området är säkert.

Bland 370 000 barn i Fukushima upptäcktes 126 fall av sköldkörtelcancer förra året.

Vuxna Fukushima-bor talar också om cystor, men de flesta har varit godartade och enligt myndigheterna kan man inte dra slutsatsen att fler insjuknat på grund av katastrofen.

Bland annat för att det tog längre tid för cancer att utvecklas i Tjernobyl och att antalet cancerfall ökat överlag i Japan.

En stark, folklig antikärnkraftslobby är ändå emot att Japan startar om landets reaktorer som en efter en, beroende på när underhåll var planerade, stängdes ner efter katastrofen och i förrgår dömde en domstol längre söderut elbolaget Kepco att stänga ner två reaktorer i ett kärnkraftverk vars omstart ifrågasatts av säkerhetsskäl.

Samtidigt vill kärnkraftsindustrin främja återanvändningen av vad de menar är en säker energikälla.

Och inte bara säker, utan billigare och grönare än den importerade oljan och de fossila bränsleanläggningarna som Japan tvingats förlita sig på de senaste fem åren.

Konspirationsteorierna blandar sig med fakta och det är oerhört svårt att veta hur pass allvarliga konsekvenserna utav utsläppen egentligen är, men att trippelkatastrofen förändrat hundratusentals människors liv är dock säkert.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.