Från vänster: Linn Svansbo, vy över plenisalen vid riksmötets öppnande i riksdagen. Foto: Henrik Montgomery/TT

”För första gången någonsin – rösta fram en jämställd riksdag!”

DEBATTINLÄGG · ”Vi förväntar oss helt enkelt en jämställd valrörelse, och vi uppmanar Sverige att för första gången någonsin rösta fram en jämställd svensk riksdag. Något som är en skam att vi fått vänta nästan 100 år på att se”, skriver Linn Svansbo.

Linn Svansbo
Ordförande, Maktsalongen

För nittiosju år sedan klev de första fem folkvalda kvinnorna in i Sveriges riksdag.

Två år tidigare hade beslutet fattats – det var dags att låta kvinnor rösta i allmänna val och nu hade det alltså skett. 1921 – året då kvinnor för första gången klev in i riksdagen – är för alltid ett historiskt år, vars hundraårsjubileum nu närmar sig med stormsteg.

Idag uppmärksammas den Internationella Kvinnodagen som en internationell högtidsdag för fyrtionde året i rad. 1977 beslutade FN:s generalförsamling om dagen i en resolution, och sedan 1978 finns den med på FN’s lista över internationella högtidsdagar.

Men långt innan FN fastslog dagen som en officiell högtidsdag utropades 8 mars som internationell kvinnodag av den socialistiska organisationen Andra Internationalen.

Anledningen? För att kräva rösträtt för kvinnor.

2018 och 185 dagar till riksdagsval i Sverige.

Den nionde september får jag och alla andra kvinnor i Sverige gå till vallokalerna, precis som alla kvinnor i Sverige nu fått göra i nittiosju år.

Det är alltså snart hundra år sedan de första kvinnorna satte sin fot i Sveriges riksdag, och trots åren som gått är samma riksdag fortfarande numerärt mansdominerad.

Maktsalongen jobbar för att inflytande och makt över samhället ska fördelas lika, oavsett kön. Som feministisk organisation kliver vi med stormsteg in i detta valår med två tydliga förväntningar.

Den första är att det inte ska vara fem kvinnor som kliver in i kammaren vid riksdagens öppnande i höst, utan 175. Det är sista chansen att rösta fram en numerärt jämställd riksdag före 100-årsjubileet av kvinnlig rösträtt.

Den andra är att vägen dit är en väg vi alla kan vara stolta över, för jämställdhet mäts trots allt inte bara i antal kvinnor i maktens korridorer.

Jämställdhet är också att på väg till de korridorerna mäta kvinnor enligt samma måttstock som män. Att vi får prata till punkt när vi debatterar. Att vår politiska insats vår vara i fokus när det är politik som diskuteras.

Att alla politiker – oavsett kön – tar jämställdhetsproblemen på allvar, och levererar konkreta politiska lösningar på dem.

Många politiska förslag kring jämställdhet handlar om vad andra ska göra: bolagsstyrelser, föräldrar, arbetsgivare och det mycket abstrakta “samhället”.

De konkreta politiska lösningarna behövs förstås, eftersom det är politikens roll att skapa samhällsförändring. Men politiken har också ett ansvar i att själv vara jämställd.

För om inte makten fördelar makt lika, vilka ska då göra det?

Vi förväntar oss helt enkelt en jämställd valrörelse, och vi uppmanar Sverige att för första gången någonsin rösta fram en jämställd svensk riksdag. Något som är en skam att vi fått vänta nästan 100 år på att se.

Låt detta bli första gången.

Valet 2014:

Visa

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. För att kunna bli ledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti. Åtta partier finns representerade i riksdagen under valperioden 2014–2018.

När alla röster från 2014 års val var räknade stod det klart. Enligt valmyndighetens lista över nya riksdagsledamöter sjönk andelen kvinnor i riksdagen ännu en mandatperiod, nu till 43,6 procent jämfört med 45 efter valet 2010.

152 av riksdagens 349 ledamöter var kvinnor, från 157 år 2010.

Källa: Sveriges Riksdag. Valmyndigheten.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Internationella kvinnodagen

Mer i ämnet