Institutionaliserat hemlighetsmakeri och korruption blir allt vanligare i EU-parlamentet, enligt en nysläppt rapport från Transparency International. Samtidigt flyttas mer makt från öppna processer i Sverige till stängda mötesrum i Bryssel.
EU-byråkratin är redan krånglig som den är – svårförstådd även för den som arbetar inom institutionerna. Det blir inte enklare av att företagslobbyister och ljusskygga organisationer försöker påverka utanför de officiella mötesrummen.
Organisationen Transparency International konstaterar att storföretagens lobbyister har ett enormt inflytande och att deras texter och undantag letar sig rakt in i lagtexterna. En annan oroväckande trend är den uppsnabbade lagstiftningsprocessen där förhandlingar sker bakom stängda dörrar, utan de vanliga kraven på offentlighet och insyn.
Denna brist på öppenhet och insyn är precis det som vi i Vänsterpartiet kritiserat eftersom det undergräver demokratin. Lägg där till att det saknas en offentlighetsprincip och ett riktigt meddelarskydd för tjänstemän som vill påtala missförhållanden.
Det mest oroväckande och aktuella exemplet på det här hemlighetsmakeriet är EU:s förhandlingar med USA om ett nytt handelsavtal. Dokumenten är hemlighetsstämplade och förhandlingarna sker i slutna rum. Förhandlarna är storföretag vi alla känner till, som till exempel Facebook och Nestlé.
Corporate Europe Observatory har räknat att EU-kommissionen i 93 % av alla möten träffat företagslobbyister för att diskutera handelsavtalet. Endast 7 % var fackföreningar och andra frivilligorganisationer.
Handelsavtalet med USA är ett tecken i tiden. I finanskrisens efterdyningar värderas den ekonomiska tillväxten högre än demokratin i sig.
Det finns mycket att kritisera i det läckta materialet, men mest anmärkningsvärt är den ”investeringsskyddsmekanism” som ger företag möjlighet att stämma stater om företagen anser sina vinster hotade. Den här skyddsmekanismen är inget nytt. Den har använts av bland annat svenska Vattenfall för att stämma den tyska staten, när Tyskland beslutade sig för att avveckla kärnkraften.
Om handelsavtalet blir verklighet kommer det i högsta grad att kunna påverka oss hemma i Sverige.
Det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Vardaga (före detta Carema) skulle kunna stämma Sverige om riksdagen i demokratisk ordning väljer att avskaffa vinster i välfärden. Förutom att sätta demokratin ur spel hotas arbetsrätten och miljöarbetet. USA erkänner inte FN:s normer för arbetsrätt och organiseringsfrihet. Det kan komma att hota de svenska facken och strejkrätten, och den fackliga kritiken mot handelsavtalet växer över hela Europa.
Nio av tio svenskar vill att varje skattekrona ska investeras i välfärden. Vänsterpartiet är det enda parti som verkar för att förbjuda vinster i välfärden, både hemma i Sverige och i EU.
Vi är inte emot frihandel, men handelsavtalet med USA handlar om att nedmontera välfärden och försvåra – kanske till och med förhindra – en ökad välfärd. Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig acceptera. Det verkar våra högerpartier inte ha något emot att göra, och Socialdemokraterna står och väger på frågan.
EU behöver snarare mer insyn. Besluten ska inte tas på några inofficiella middagar av EU-byråkrater och företagslobbyister. En sann demokrati bygger på att vi medborgare vet vad politiker tar beslut om. Vi ska kunna följa beslutsprocessen och på allvar får vara med och påverka. I en sann demokrati kan storföretag inte överpröva demokratiska beslut.
EU:s handelsavtal med USA hotar demokratin. Vänsterpartiet kommer aldrig att sätta företagens vinstintressen före demokratin och arbetsrätten.