Sveriges Elevråd uppmanar nya utbildningsministern Anna Ekström att stå emot kraven på sänkt betygsålder. Foto: Anders Wiklund/Claudio Bresciani / TT
Debattinlägg

”Lösningen på problemen är inte att sänka betygsåldern”

Publicerad

”Svensk skola har en rad utmaningar – integrera nyanlända elever, minska den psykiska ohälsan och öka jämlikheten. Svaret på dessa är inte en sänkning av betygsåldern”, skriver Leo Gerdén, ordförande för Sveriges Elevråd

Om debattören

Leo Gerdén
Ordförande Sveriges Elevråd

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Sveriges Elevråd gratulerar Anna Ekström till posten som ny utbildningsminister, ett uppdrag som innebär ett ansvar för både grund- och gymnasieskolan.

Det är totalt 1,5 miljoner elever som direkt påverkas av dina beslut.

Skolan står inför enorma utmaningar. Lösningen på de problemen är inte fler betyg.

Den psykiska ohälsan bland unga har fördubblats under de senaste tio åren och skolan ses som en av de främsta orsakerna.

Trots detta innehåller överenskommelsen mellan S, MP, C och L ett förslag som riskerar att spä på trenden; införandet av betyg från årskurs 4.

Vi ser hur den psykiska ohälsan breder ut sig även bland lägre åldrar.

Lösningen är inte att sätta bokstäver på 10-åringars prestationer. Ingen i den ålderns ska behöva jämföra sina betyg med klasskompisarna, för att konstatera att man fått ett lägre betyg.

De riksdagsledamöter som röstar för en sänkning, måste kunna titta eleverna i ögonen och förklara att det handlar om att ”öka motivationen” eller ”få elever att anstränga sig mer”.

Kunskapsglädjen stryps. Skolan blir förenad med ständiga krav – varje lektion, varje arbete och varje handuppräckning.

Missar man att förklara ett samband ”välutvecklat och nyanserat”, sänks betyget.

För att kunna sätta väl underbyggda betyg varje termin, kommer antalet prov och bedömningstillfällen behöva öka.

Runt 15 terminsbetyg, minst två betygstillfällen i varje ämne (enligt läroplanen ska eleven få flera chanser att uppfylla varje kunskapskrav), resulterar i runt två prov i veckan. I många fall ännu fler.

Framförallt leder det till en enorm press, men också en stor administrativ börda för lärarna. Tid som istället hade kunnat gå till att möta varje elev, förbereda lektioner eller utveckla pedagogiken.

Syftet med betyg är att kunna användas som mätmetod vid antagning till gymnasie- eller högskolan.

Att då börja redan från årskurs 4, sex år innan slutbetygen, urvattnar dess syfte.

Skolan handlar om prioriteringar och i det valet måste kunskapsinhämtning gå före betygshets.

Svensk skola har en rad utmaningar – integrera nyanlända elever, minska den psykiska ohälsan och öka jämlikheten. Svaret på dessa är inte en sänkning av betygsåldern.

Våra medlemmar är generellt sätt nöjda över att börja med betyg i årskurs 6, eftersom mognaden ligger på en sådan nivå att det går att använda sig av betygen och dra slutsatser för att kunna nå sina mål.

Utan att kunna göra det sambandet, blir betyg helt onödiga och riskerar att förknippas med något enbart negativt.

Min uppmaning till nya utbildningsministern Anna Ekström är därför att stå emot kraven om sänkt betygsålder.

”Hårda tag”-retoriken hör möjligen hemma i kriminalpolitiken – men inte i skolpolitiken.

Låt inte mellanstadieelever bli en bricka i ett politiskt spel. Lyssna istället in verkligheten – elever och lärares perspektiv. Lägg inte denna oerhörda stress redan i årskurs 4.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.