Under en tid har Sydsvenskan rapporterat om hur Malmö stad köper bostadsrättslägenheter i direkt konkurrens med Malmöbor och andra som vill köpa sin första bostad.
Vidare är det uppenbart att Malmö stad missköter kontrollen med besittningsskyddet, vilket gör att kommunen inte ens kan använda bostadsrättslägenheterna till det ursprungliga syftet – att lösa en akut bostadskris för hemlösa och flyktingar.
Jag konstaterar att Malmö stad varken kan, eller bör, äga bostadsrätter.
Enligt rapport från media har 18 bostadsrätter i år blivit oanvändbara som tillfälliga boenden för flyktingar och hemlösa eftersom de boende fått besittningsskydd då man bott i lägenheten mer än 4 år.
Totalt är det 268 bostadsrättslägenheter som inte går att använda på grund av besittningsskyddet. Vilket fullständigt går emot de påståenden av ledande socialdemokrater som lyft tidigare att ingen ska kunna få besittningsskydd.
Anmärkningsvärt är att den politiska nämnd som är ansvarig i Malmö inte har fått någon information om att besittningsskyddet har trätt in på så många bostadsrättslägenheter.
Liberalerna i Malmö har under en längre tid kritiserat Socialdemokraternas och Miljöpartiets beslut att storhandla bostadsrättslägenheter.
Malmö stad har i dag ett politiskt uppdrag att köpa 85 nya bostadsrättslägenheter, samtidigt som en snabbsökning på Hemnet visar att det finns 290 bostadsrätter till salu i staden.
Att dammsuga bostadsrättsmarknaden på detta sätt riskerar att driva upp priset på bostadsmarknaden.
Vi ser allvarligt på att detta har blivit en allmän företeelse i hela landet. Att köpa någon enstaka bostadsrättslägenhet per år för att lösa ett akut problem är ibland fullt förståeligt, men när vissa kommuner systematiskt köper upp så många bostadsrättslägenheter som möjligt är det ett allvarligt problem.
Storköp av bostadsrätter sker på en bostadsmarknad som idag är osund i Malmö och även i hela landet, främst då det är svaga flyttströmmar som gör att tillgången till lägenheter är låg. Och det leder till att kommuner plötsligt blir en dominerande bostadsrättsägare.
Samtidigt är allmännyttiga fastighetsbolag ofta är en dominerande fastighetsägare i de flesta kommuner. I Malmö, genom MKB, ägs mer än 30 procent av alla hyresrätter av staden.
Ett större ansvar bör tas genom det allmännyttiga bolaget.
Det är inte av solidaritet som Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Malmö köper bostadsrättslägenheter, utan av ren desperation.
Men konsekvenserna av bostadsrättsköpen riskerar att bli så allvarliga att Malmös bostadsmarknad urholkas helt och hållet.
Vi behöver tänka nytt. På lång sikt handlar det om regelförenkling och att alla kommunala särkrav när det gäller nyproduktion ska försvinna. På kortsikt behöver vi se över möjligheter med Attefallshus och framförallt ska MKB ta ett större ansvar.
Men en sak är säker; Malmö stad och Socialdemokraterna i spetsen ska inte köpa några fler bostadsrättslägenheter.
