Foto: Maja Suslin/TT
Debattinlägg

”Många myter om mediebilden av Husby”

Uppdaterad
Publicerad
HUSBY · ”Det har sagts att bilden av Husby i medierna var övervägande negativ, men det stämmer bara delvis”, skriver medieforskaren Lars Nord.

Om debattören

Lars Nord
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Den samlade mediebevakningen av upploppen i Husby våren 2013 var varken särskilt överdriven eller obalanserad, och sociala medier var effektivare för polis och andra myndigheter än för upploppsmakarna.

Det visar en ny studie från oss på medieforskningsinstitutet Demicom vid Mittuniversitetet.

Vår rapport bygger både på intervjuer med företrädare för myndigheter och medier och på innehållsanalyser av den samlade bevakningen av Husbykravallerna på Aftonbladets, Dagens Nyheters, Expressens och Svenska Dagbladets nyhetssajter.

Därutöver har sociala medier kopplade till nyhetsbevakningen analyserats.

Rapporten visar att de svenska nyhetsmedierna ägnade stor uppmärksamhet åt händelserna, men att upploppen var huvudnyhet under ett begränsat antal dagar.

Debatten om orsakerna till händelserna fortsatte dock under en längre tid men utan att få samma uppmärksamhet.

Det har sagts att bilden av Husby i medierna var övervägande negativ, men det stämmer bara till en del.

Förorten som sådan beskrevs mer negativt än positivt, men bilden av de boende i Husby var mer positiv än för någon annan aktör.

Samtidigt som upploppsmakare, polis och andra myndigheter beskrevs på ett tämligen kritiskt sätt framställdes Husbyborna överlag som ansvarstagande och oskyldiga offer för våldet.

Den stora frågan om orsaken till upploppen berördes givetvis men mediebilden kan knappast sägas ha varit ensidig. De flesta artiklar tog inte klart ställning.

Ungefär en tredjedel av artiklarna lyfte fram samhällets ansvar, och en fjärdedel framhöll individernas eget ansvar för det som hände.

Sociala medier skildras inom kriskommunikationsforskningen ofta som ett redskap för våldsverkare i samband med upplopp och social oro.

Med hjälp av sociala medier kan upploppen snabbt sprida sig och få större effekt. I samband med Husbyhändelserna hade myndigheterna vissa svårigheter att nå ut snabbt i början av skeendet, men på relativt kort tid blev sociala medier en mycket effektiv kanal för myndigheterna, och framförallt för polisen.

Sociala medier blev mycket betydelsefulla och framhölls till och med som en av flera orsaker till att opinionen vände.

Teorin att de sociala medierna framför allt spelade en roll och var till en fördel för upploppsmakarna får knappast något stöd.

Det finns ingenting i intervjuer eller innehållsanalyser som tyder på att sociala medier skulle ha används framgångsrikt för att eskalera upploppen.

I stället var dessa medier i stort mer framgångsrikt utnyttjade av de aktörer som resursmässigt och förtroendemässigt redan hade ett kommunikativt övertag.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Husbyupploppen

Mer i ämnet