Volvo AB:s årsstämma i Lisebergshallen 2013.
Volvo AB:s årsstämma i Lisebergshallen 2013. Foto: TT
Debattinlägg

”Mångfald är inget värdeneutralt begrepp”

Mångfald ·

”Ras- och etnicitetsbaserade register och granskningar är inga neutrala undersökningsformer. En större ödmjukhet inför det faktumet hade inte skadat”, skriver Adam Cwejman.

Om debattören

Adam Cwejman
Ledarskribent GP

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det är uppskattat att Ulf Johansson svarar mig i en debattartikel på SVT Opinion. Emellertid väcker hans svar flera nya frågor. För även om han tar till sig av kritiken som har väckts undrar jag om man på SVT fullt ut förstår vad kritiken mot granskningen går ut på.

Det står inte helt klart att man på SVT resonerat kring för- och nackdelarna med att studera mångfald. Johanssons svar väcker flera nya frågor kring hur man resonerat om mångfald och ras.

Hur ser egentligen SVT på begreppet mångfald? Anser man att det är ett oproblematiskt begrepp som bör användas för att beskriva sammansättningen av människor i en organisation eller styrelse?

Anser SVT att annan etnisk bakgrund eller hudfärg automatisk skapar mångfald? Om personer med annan hudfärg än vit som är handelsutbildade och tillhör medelklassen tar plats i en styrelse har de genom sitt pigment tillfört mångfald till styrelsen?

Att ensidigt lägga tyngdpunkten vid att hudfärg och etnicitet är det som skapar mångfald kan både vara en falsk verklighetsbeskrivning samtidigt som det förstärker fixeringen vid just dessa attribut.

Är man på SVT medvetna om att begreppet har kritiserats under många år, främst i USA, varifrån man säger att man har lånat kategoriseringen som man använt?

Strukturell rasism som inte alls förekommer som begrepp i reportaget dyker upp i Johanssons artikel. Hävdar Johansson att undersökningens resultat tyder på rasism?

Innebär det att avsaknaden av personer med icke-svensk etnicitet i en styrelse per automatik är ett bevis på strukturell rasism?

Kan det inte vara så att det finns många andra skäl till att styrelser är homogena? Att det är gamla, slutna och ofta nepotistiska miljöer är några skäl. Att de består av människor som sällan umgås utanför sina kretsar ett annat.

Det råder ingen tvekan om att det finns många slutna miljöer i Sverige, såväl bolagsstyrelser, som föreningar, religiösa församlingar och sällskap. Men varför skulle just den etniska dimensionen stå i fokus?

Johanssons intentioner är det inget fel på. SVT ville göra en granskning i en fråga som är i ropet i samhällsdebatten.

Vad jag efterlyser är enbart att man resonerar kring ämnet man tar upp: mångfald är i sig inget värdeneutralt begrepp, att välja ut just etnicitet och hudfärg för att förstå börsstyrelser är också ett ideologiskt laddat urval.

Ras- och etnicitetsbaserade register och granskningar är inga neutrala undersökningsformer. En större ödmjukhet inför det faktumet hade inte skadat.

Det finns alltid en fara för ensidighet när journalistiken enkelspårigt anammar ett ideologiskt perspektiv inom en samtida debatt.

Man kan på SVT utan några större problem fortsätta skriva om dessa ämnen, men vad jag efterlyser är en större självinsikt om att man låtit sig påverkas ensidigt av ett av flera perspektiv på sådant som representation, mångfald och etnicitet.

SVT:s uppdrag är att vara allsidigt och neutralt, det är inte försent att bli det i detta viktiga ämne.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.