I Uppdrag Granskning 13 februari visas hur vietnamesiska kvinnor utnyttjas av mindre nogräknade arbetsgivare i nagelbranschen. Enligt Handels skräms de anställda från att kontakta facket, vilket gör det svårt att ingripa. (Personerna på bilden har inget direkt samband med artikeln). Foto: Henrik Witt/TT
Debattinlägg

”Människohandeln på svensk arbetsmarknad måste bort”

”Ordning och reda på arbetsmarknaden kräver ändrad lagstiftning. Det är de arbetsgivare som utnyttjar arbetare som ska straffas. Något som sällan sker idag, istället tas smällen av arbetarna. ”, skriver Susanna Gideonsson på Handels.

Om debattören

Susanna Gideonsson
Ordförande Handelsanställdas förbund

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Dagens Uppdrag granskning visar en del av svensk arbetsmarknad med egna regler helt utan kontroll från myndigheter och rättsväsende.

Arbetare utan kunskap om sina rättigheter utnyttjas av skrupellösa arbetsgivare som berikar sig själva och betraktar människor som konsumtionsvaror.

Det handlar inte om några skumma källarlokaler där detta pågår utan det är mitt bland oss.

I snygga centrumanläggningar, vägg i vägg med klädkedjor och caféer. Kanske har du själv fått naglarna fixade på någon av salongerna.

Att företagen har kollektivavtal används som en sorts garanti för att verksamheten är schysst och som en signal till Migrationsverket för att undvika granskning. Men under ytan tvingas arbetarna betala tillbaka löner och betala arbetsgivaren för att ens få jobb.

Att anställda skräms av företagen från att kontakta facket gör vårt jobb att följa upp avtalen svårt.

Facket kan inte se till att arbetsgivare inte ägnar sig åt människohandel, ekonomisk brottslighet eller andra brott. Det är rättsväsendets ansvar.

När medlemmar vänder sig till oss driver vi givetvis deras ärenden, men problemet är större än enstaka ärenden. Problemen finns i flera branscher, främst i tjänstesektorn.

Det måste bli ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Rättsväsende och myndigheter måste ta problemen på större allvar.

Det är människohandel som pågår, något polisen måste prioritera.

Dessutom finns det all anledning för Skatteverket att granska företagen. Stora pengar göms från beskattning och skapar orättvis konkurrens.

Vi har ett viktigt budskap till politiken. Ordning och reda på arbetsmarknaden kräver ändrad lagstiftning. Det är de arbetsgivare som utnyttjar arbetare som ska straffas. Något som sällan sker idag, istället tas smällen av arbetarna.

Mindre felaktigheter ska inte leda till utvisning och arbetsgivare som uppsåtligen utnyttjar arbetskraftsinvandrare ska kunna dömas till fängelse.

Migrationsverkets avtal med arbetsgivare måste bli juridiskt bindande och lämpliga sanktioner utdömas om arbetsgivaren inte följer kollektivavtalet.

Migrationsverkets måste få ett tydligare regeringsuppdrag om tillsynen av företagen. Skrivbordskontroller måste kompletteras med kontroller på arbetsplatserna.

Genom att införa arbetsmarknadsprövning för bristyrken stärks arbetskraftsinvandrares ställning och en del avarter kan stoppas.

Vi som facklig organisation har givetvis ett ansvar. Fler arbetare i dessa branscher behöver bli medlemmar.

Vi kan utveckla arbetsformer och kommunikation för att nå dessa grupper bättre än idag.

Där skulle vi också vara hjälpta av en ordentlig motpart, en arbetsgivarorganisation för skönhetsvård. Det saknas idag och gör jobbet med information och självsanering svårt.

De seriösa företagen i branschen skulle tjäna på detta, då det minskar oseriös konkurrens.

Som kund bör du alltid fråga dig om priset känns rimligt. Verkar arbetarna må bra, eller får du en dålig känsla?

Dessa insatser sammantaget kan stoppa människohandeln på svensk arbetsmarknad och göra branschen schysst.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.