Maria Gretzer är hoppryttare, tränare, utbildare, tidigare landslagsryttare och tidigare förbundskapten i hoppning. Foto: Björn Rosvall / Jessica Gow / TT
Debattinlägg

”De som jobbar hos mig får väldigt mycket hjälp med sina hästar”

Publicerad

DOLD · ”Jag tycker vi har ett bra säkerhetstänk här på gården, men man kan aldrig gardera sig helt om olyckan är framme”, skriver Maria Gretzer.

Om debattören

Maria Gretzer
Tränare, utbildare, ryttare i hoppning

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Jag vill här ge min syn på debatten om jobb i hästbranschen, med anledning av senaste tidens SVT-program Dold och andra debattinlägg.

Vi hade en fruktansvärt tragisk olycka vid ridning när Tilda Schönbeck jobbade här för ett par år sedan.

Jag tycker vi har ett bra säkerhetstänk här på gården, men man kan aldrig gardera sig helt om olyckan är framme.

Har haft min verksamhet här i snart 40 år och vi har innan varit förskonade från allvarliga olyckor i jobbet.

Men det är oerhört tragiskt när det väl händer.

Dels vill jag här reda ut vissa osanningar som jag ändå inte tycker att jag bara kan ta emot.

Dels vill jag belysa hur man eventuellt kan dela upp jobb/egen utbildning/egen häst/ med mera för att få det mer korrekt.

Jag har i alla år haft försäkring för dem som jobbar med hästarna, dock har jag nu fått erfara att det är försäkring i Fora som är den bästa. Jag förhörde mig för länge sedan hos min försäkringsman på mitt försäkringsbolag, de nämnde då inte Fora.

Efter en hel del påtryckningar från vår sida fick Tilda ändå ut en del på min försäkring, men det hade säkert kunnat bli bättre med Fora.

Både i en del artiklar och av journalisten Valeria Helander (SVT Dold) har jag fått höra att arbetsdagarna hos mig är tio-elva timmar per dag.

Min motfråga är: Har i det här fallet den anställda mockat, släppt in-ut i skrittmaskinen, gjort täckbyte vid in och ut i hagen, ryktat och ridit/tränat, skött utrustning med sin egen häst efter dessa elva timmar?

Detta har jag också fått läsa i en del artiklar, samtidigt som jag fått veta att man rider tio hästar om dagen när man jobbar hos mig.

Jag kan meddela att det var väldigt många år sedan jag hade tio hästar under sadel i mitt stall, ingen hos oss har någonsin ridit tio hästar om dagen.

Den här typen av arbete innebär i stor utsträckning frihet under ansvar.

På min anläggning bedrivs mycket träning av landslagsryttare i fälttävlan och även många duktiga hoppryttare/unghästutbildare som jobbar med hästar professionellt.

De som jobbar hos mig kan alltid sitta och följa träningar när det är spännande ekipage på plats, men dessa dagar kanske man blir klar något senare i stallet, eftersom man själv valt att följa träning i en-två timmar.

De som jobbat hos mig genom åren har fått väldigt mycket hjälp med sina hästar och egen ridning. Om man rider tillräckligt bra får man även hoppträna för mig på mina yngre hästar, utöver egen häst.

Nu undrar jag, ska man i framtiden lägga all träning av egen häst på ”fritid” och ta betalt för det (och i stället då betala högre lön?).

Hoppning på mina hästar kommer jag nog skippa om dessa träningar ska kallas jobb, då kan jag lika gärna göra hoppjobbet själv.

Som det har varit hittills så har ungdomarna som jobbat hos mig fått cirka fyra träningspass i veckan, ibland mer.

Jag tar vanligtvis 500 kronor plus sex procent moms för träning, bör jag då betala högre lön och sedan skicka räkning för varje pass som jag hjälper till?

(Vi tar också 3500 plus 25 procent moms när vi har inackorderingar, de sköter då all mockning och hästen själva).

Vidare får de som jobbat här oftast följa med på träning/tävling i min lastbil, när de kör själva är det oftast med min trailer. Ska jag höja lönen och skicka räkning var gång hästen åker med i bilen eller man ska ”hyra” min trailer?

Det finns många fler frågor än det här, men det är mycket att tänka på om allt ska vara 100 procent enligt regler och lagar.

Jag har betalat vit lön under väldigt många år, tror inte att jag tillhör dem som ligger lägst.

Tror de flesta som jobbat hos mig tycker att de fått mycket ut av tiden hos mig, jag har också haft fördelen att få duktiga, superintresserade ungdomar.

Avslutningsvis återigen otroligt tråkigt när olyckor händer – min uppmaning till alla är att se över försäkringarna! Det har jag själv ändrat på, men resten av mina frågor är ännu så länge obesvarade.

Kanske tur att man har hållit på i så många år att det är läge att stänga stallet, vi har redan de sista åren halverat antalet hästar, skönt.

Vill också tillägga att jag jobbade tre år i Tyskland efter skolan, hårt arbete, men en ovärderlig ”skola”, som gjorde att jag sedan klarade att starta eget.

Då gäller det verkligen att man är van vid långa dagar och högt tempo.

Efter några år med egen verksamhet kände jag att jag ville och behövde utvecklas mer för att komma vidare.

Blev erbjuden jobb i Schweiz hos Paul Weier och jobbade där i drygt två år, det hade jag aldrig klarat utan att ha lagt en bra grund i Tyskland.

Lärde mig otroligt mycket, vi hade stall med drygt 100 hästar, red oftast tio hästar per dag.

De tuffa åren utomlands har lagt grunden till hela min karriär, jag ”stoppade in” mycket jobb dessa år, men fick otroligt mycket tillbaka (dock ej pengar), vilket jag är evigt tacksam för.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.