Foto: Claudio Bresciani / TT
Debattinlägg

”Höj maxstraffet för grooming”

Publicerad

SEXBROTT MOT BARN · ”En höjning av maximistraffet tydliggör att samhället ser allvarligt på fenomenet samtidigt som det kan underlätta för rättsväsendet i det utredande arbetet”, skriver Marie Eneman.

Om debattören

Marie Eneman
Forskare Göteborgs universitet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

De senaste dagarna har SVT belyst det allvarliga fenomenet med vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte som äger rum i digitala miljöer.

Att vuxna personer tar kontakt med barn i syfte att senare utnyttja dem sexuellt kallas ofta i vardagligt tal för grooming (efter den engelska benämningen).

Termen grooming refererar till en process där den vuxne ofta använder sig av olika teknologiska och sociala strategeier för att vinna barnets förtroende och tillit i syfte att förbereda för sexuella övergrepp mot barnet.

Processen kan liknas vid en manipulationsprocess som tidsmässigt kan pågå såväl under en kortare som längre period. Det sexuella utnyttjandet och/eller övergreppen som processen syftar till kan vara av olika slag.

Syftet med kontakten kan vara att (1) förbereda för att träffas fysiskt, varvid den vuxne har för avsikt att utsätta barnet för sexuellt övergrepp och/eller (2) att sexuellt utnyttja barnet i den digitala miljön (utan ambitionen att träffas fysiskt) genom att förmå henne eller honom att skicka bilder av sig själva, posera och/eller utföra sexuella handlingar framför en webbkamera mm.

Min forskning fokuserar på digitaliseringens roll vid sexuell exploatering av barn samt samhällets respons.

Det skall betonas att problematiken med vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte och sexualbrott mot barn på intet sätt skall förstås som ett fenomen som uppstått i samband med den ökande digitaliseringen i samhället.

Trots att digitaliseringen inte skapat fenomenet så har den radikalt förändrat förutsättningarna för vuxna personer som vill komma i kontakt med barn i sexuellt syfte.

Teknologin tillhandahåller egenskaper som möjliggör för gärningspersonen att:

  • Enkelt och snabbt komma i kontakt med ett stort antal potentiella offer utan att vara begränsad av den fysiska geografiska begränsningen,
  • Vara anonym och välja att porträttera sig på ett sätt som passar ens syfte,
  • Skapa kontakt i mer publika digitala miljöer för att sen föreslå att kontakten och kommunikationen flyttas till allt med slutna miljöer där den sociala exponeringen reduceras,
  • Enkelt och snabbt skicka bilder, be om bilder, använda webbkameror etc
  • Komma i kontakt med och kommunicera med andra likasinnade vuxna personer.

Vad gör då samhället för att skydda barn mot dessa sexuella kontakter?

Sverige har sedan 1 juli 2009 en lagstiftning som heter kontakt med barn i sexuellt syfte. Syftet med lagstiftningen var, vid sidan av andra straffbestämmelser, att fylla en funktion när det gäller att straffrättsligt ingripa mot vuxnas kontakter med barn i syfte att utsätta dem för sexuella övergrepp.

Mycket tidigt belystes svårigheten att tillämpa lagen effektivt på grund av lagens komplicerade konstruktion och straffskalans utformning.

Lagstiftningen fick således berättigad kritik för att vara tämligen tandlös och en översyn har nu genomförts och avslutades i oktober 2015.

Resultatet från denna översyn pekar bland annat på att: Lagstiftningen inte kan anses vara effektivt utformad i förhållande till dess syfte, maximistraffet bör höjas för kontakt med barn i sexuellt syfte från fängelse i ett år till fängelse i två år, brottsrubriceringen kontakt med barn i sexuellt syfte inte kan anses som en adekvat benämning på det straffbelagda handlandet och föreslår därför att brottsrubriceringen ändras till åtgärd för att möta ett barn i sexuellt syfte.

Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Jag ställer mig mycket positiv till förslaget om höjning av maximistraffet då det dels tydliggör att samhället ser allvarligt på detta fenomen samtidigt som det kan underlätta för rättsväsendet i det utredande arbetet då de till exempel behöver begära ut abonnentuppgifter från internetleverantörer.

Vad gäller de övriga förslagen på förändringar, så befarar jag och mina forskarkollegor fortfarande att det kommer uppstå svårigheter med att tillämpa lagstiftningen effektivt i praktiken.

Trots den rådande trubbigheten med lagstiftningen så är den viktig och sänder ut en mycket viktig signal i samhället att det inte är acceptabelt att vuxna kontar barn i sexuellt syfte.

En annan lagstiftning som till vissa delar tangerar det som ovan beskrivits är barnpornografi (Brottsbalken 16 kap. 10 a §), vilket är en brottsrubricering som bör ses över och ändras snarast utifrån följande två viktiga perspektiv:

  1. Brottsrubriceringen, barnpornografi är både olycklig och direkt missvisande.
    Det handlar om övergreppsmaterial och brottsrubriceringen bör således ses över och ändras snarast.
     
  2. Straffbestämmelsens placering bör ses över och ändras.
    Nu återfinns straffbestämmelsen i Brottsbalken, Om brott mot allmän ordning.  Straffbestämmelsen bör skyndsamt flyttas och placeras bland sexualbrott (Brottsbalken 6. Kap. Om Sexualbrott) med de konsekvenser som då uppstår.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Sexbrott mot barn

Mer i ämnet