Foto: Bengt O Nordin Bon
Debattinlägg

”Marknadshyror – ett effektivt sätt att öka segregationen på bostadsmarknaden”

Publicerad

”Fortsätt gärna att presentera nya bostadspolitiska förslag, men om ni verkligen vill att Sveriges unga ska kunna flytta hemifrån bör vi kasta alla förslag om marknads- och mer marknadsinriktade hyror i soptunnan”, skriver Saffran Rohm.

Om debattören

Saffran Rohm
Förbundsordförande, jagvillhabostad.nu

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Nu är det bara ett fåtal dagar kvar till valet. Glädjande nog har bostadsfrågan seglat upp och blivit en allt mer debatterad fråga i valrörelsen.

Inför valet 9 september har bostäder speciellt kommit att debatteras av ungdomspolitiker, en av de samhällsgrupper som har det svårast på bostadsmarknaden.

Det är på tiden att svenska politiker tar bostadskrisen på allvar.

Det råder ett fortsatt stort underskott av bostäder i vårt land, trots att det under senare år har byggts mer än vad det gjort på flera decennier.

Enligt Boverkets undersökningar behövs det i snitt 67.000 nya bostäder per år för att vi till år 2025 ska ha lyckats ”bygga bort” bostadsbristen.

Samtidigt vittnar Hyresgästföreningen om 213.000 unga vuxna som idag bor ofrivilligt hemma. En siffra som kan liknas vid hela Uppsala kommuns invånarantal (219.914 år 2017).

Av de 213.000 unga vuxna som ofrivilligt bor hemma, räknas inte de drygt 200.000 unga vuxna som idag är inneboende eller hyr i andrahand.

Ett problem i en sådan utsträckning kräver lösningar. Vilka lösningar väljer partierna att presentera inför det stundande valet?

Flera av de borgerliga partierna har börjat prata om marknadshyror eller fri hyressättning som lösning på problemet.

Moderaterna verkar för ett mindre reglerat hyressättningssystem, Centerpartiet vill ha ”friare hyressättning” medan Liberalerna och Kristdemokraterna vill ha marknadshyror på nyproducerade lägenheter. Något som redan har börjat implementeras genom presumptionshyror på nyproduktion.

Att förespråka marknadshyror är att förlita sig på att hyran, likt övriga  marknaden, ska regleras via den ekonomiska principen om utbud och efterfrågan.

I teorin innebär det att hyrorna skulle bli högre i innerstadsområden medan de skulle minska i ytterstad och landsbygd.

För att teorin ska fungera krävs det dock att det finns en konstant tillväxt av bostäder för att konceptet marknadshyra ska fungera utan att öka enormt jämfört med dagens hyra.

Om teorin hade överensstämt med praktiken hade marknadshyror säkert fungerat. I praktiken existerar däremot en betydligt större efterfrågan då det finns ett enormt underskott av bostäder.

Enligt Boverket måste det, fram till 2025, byggas 67.000 bostäder årligen för att svara mot befolkningsökningen. 2017 byggdes 51.600. Att införa marknadshyror, med dagens bostadsbrist, skulle därför leda till en rejält ökad hyra även bortom storstadsområdena, inte bara i innerstaden.

I en rapport från Hyresgästföreningen menar de att en oreglerad hyresmarknad skulle leda till att hyrorna i storstäderna kan öka upp till 46 procent medan det i mellanstora städer som Helsingborg kan öka upp till 24 procent.

Om det är något som Sveriges bostadslösa (främst bestående av unga, nyanlända och människor med låg inkomst) inte behöver så är det höjda hyror.

Redan idag råder det ett stort problem då få unga har råd att efterfråga de nyproducerade hyresrätterna.

Istället för att diskutera marknadshyror borde fokus ligga på att hitta lösningar som kan generera fler bostäder. Framförallt bostäder som samhällets mest resurssvaga grupper har råd att efterfråga.

Fortsätt gärna att presentera nya bostadspolitiska förslag, men om ni verkligen vill att Sveriges unga ska kunna flytta hemifrån bör vi kasta alla förslag om marknads- och mer marknadsinriktade hyror i soptunnan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Unga utan bostad

Mer i ämnet