Världens strålkastarljus riktas mot Oslo. När frågor ställs på sin spets, som nu med rasismen i vårt samhälle, blir det engagemang som finns för en fråga tydligt. Detsamma gäller avsaknaden av densamma. Var finns tidningsreportrarna och politikerna när skolelever bedöms olika baserat på deras bakgrund? När nästa Breiviks världsbild cementeras? När denne får kontakt med högerextrema grupperingar? Ska fler människor behöva dö innan den svenska antirasismen får den uppmärksamhet och det stöd den förtjänar?, skriver Anton Landehag, ordförande, Ungdom mot rasism.
77 människoliv och nio månader senare. Världens strålkastarljus riktas mot Oslo. Just nu pågår i Oslo tingsrätt rättegången mot Anders Behring Breivik. Medierapporteringen från rättegången är massiv och tilldrar sig stor uppmärksamhet. Ett flertal aspekter av rättegången uppmärksammas, allt från Breiviks psykiska hälsa till hur rättegången genomförs och inte minst Breiviks ideologiska bakgrund och kopplingar till andra högerextrema grupperingar.
När frågor ställs på sin spets, som nu med rasismen i vårt samhälle, blir det arbete och det engagemang som finns för en fråga tydligt, detsamma gäller avsaknaden av densamma. Rättegången mot Anders Behring Breivik har dragit fram frågor om rasism i Sverige i ljuset. Den ideologiska kopplingen mellan Sverigedemokraterna och Anders Behring Breivik har belysts och de potentiella konsekvenserna av den ideologi de delar är uppenbara. Detsamma gäller för den bristande uppmärksamhet frågorna vanligtvis får i svensk media och politisk debatt.
Den svenska antirasismen har den senaste tiden synts i hög utsträckning såväl i samband med debatten om tårtkalaset på moderna museet som i kopplat till rättegången mot Breivik. Det svenska civilsamhället beröms ofta för sin bredd och styrka och den senaste tidens utveckling visar tydligt att detta även gäller för antirasismen.
Denna omfattar aktörer med skilda agendor och metoder. Allt från Expos fokus på den organiserade intoleransen, Afrosvenskarnas riksförbund som tar fighten runt synliga konstnärliga eller kommersiella uttryck för rasism och Ungdom Mot Rasisms fokus på den strukturella rasismen som visar sig i människors vardag.
Det en ung AUF:are sa efter händelserna den 22:a juli, på Utöya och i centrala Oslo: ”Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans” är en uppmaning för samhället och för antirasismen. Engagemanget mot rasism är en central del i arbetet för ett bättre samhälle vilket inte minst visar sig nu när en människas hat och en ideologis konsekvenser tydliggörs.
De antirasistiska rörelserna förändras över tid men har under en längre tid funnits fanan hålls högt såväl i tider då frågorna är förstasidesstoff som då arbetet förs mer undanskymt genom lokala torgmöten och utbildningssatsningar i skolan drivet av eldsjälar som ägnar sin fritid åt att ideellt kämpa för ett samhälle fritt från en rasism som drabbar oss alla. Ett samhälle där vi kan leva tillsammans, inte utan konflikter men där människors olika erfarenheter och upplevelser lyfts fram som något positivt.
Detta arbete förtjänar att uppmärksammas och uppvärderas såväl medialt som politiskt. Var finns tidningsreportrarna och politikerna när skolelever bedöms olika baserat på deras bakgrund? Var finns de när nästa Breiviks världsbild cementeras? När denne får kontakt med högerextrema grupperingar?
Ska fler människor, unga eller gamla, behöva dö innan den svenska antirasismen får den uppmärksamhet och det stöd den förtjänar? När ska vi förstå att rasismen berör oss alla och att vi måste ställa oss upp och på allvar ifrågasätta samhälles normer och värderingar? När ska den politiska viljan att på allvar hantera och motverka problemen visa stor nog för att genomföra faktiska satsningar?
Kunskap om hur rasism kan motverkas och hanteras finns inom det svenska civilsamhället, hos de olika antirasistiska rörelserna. Nu saknas bara engagemanget och viljan att uppvärdera frågan; politiskt såväl som medialt.
Ungdom Mot Rasism menar att detta redan borde ha skett för länge sedan, men någon gång måste måttet vara rågat. När rasismens ansikte visas, nu i form av Anders Behring Breivik som basunerar ut sitt budskap från Oslo tingsrätt, måste droppen ha fått bägaren att rinna över. Det är dags att ta ställning nu!