Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Mer fisk med gott samvete!”

Foto: Hasse Holmberg / TT

FISK · ”Livsmedelsverket, ge mer specifika kostråd om fisk – hur ser en sund och uthållig konsumtion ut? Inköpare av fisk till privat och offentlig verksamhet, ha en vetenskapligt baserad strategi för detta och följ den”, skriver forskare.

Vi äter mindre fisk och skaldjur, eller sjömat, i Sverige än Livsmedelsverkets rekommenderade 2-3 gånger i veckan.

Som miljömedveten konsument är det dock lätt att få beslutsångest i fiskdisken eller på restaurang efter rapporter om innehåll av miljögifter, utfiskning av världshaven och miljökritik mot fiskodlingar.

Vi menar att det är dags att Sverige profilerar sig som ett föregångsland och ser till att både produktion och konsumtion av sjömat i Sverige blir uthållig.

I dagarna släpptes årets utgåva av WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur. Sverige är det land där denna har störst genomslag.

Från att i början ha kritiserats för att vara för grov (att ”bra” fisken ibland klumpades ihop med ”dåliga”), är den idag ganska komplicerad att följa för en stressad konsument i butiken.

Brister med guiden som vi ser det är att bedömningarna inte är öppna; som utomstående har man därför ingen möjlighet att veta hur olika aspekter har bedömts och viktats. Dessutom saknas kriterier för klimatpåverkan.

Odlad eller vild?

Hälften av all sjömat kommer idag från odling. Vattenbruk är den snabbast växande formen av djurproduktion globalt. I Sverige är produktionen blygsam, men vattenbruket har stor tillväxtpotential.

Rätt skött kan vattenbruk vara en mycket effektiv form av livsmedelsproduktion och de miljöproblem som fortfarande finns kan hanteras.

Det är viktigt att rätt former av vattenbruk utvecklas, till exempel odling av arter som inte kräver något foder alls (till exempel musslor, alger) eller växtätande arter (till exempel tilapia, karp).

För arter som kräver fisk i sitt foder (t ex lax, räka), krävs utveckling av nya foderråvaror om produktionen ska kunna öka på ett uthålligt sätt.

Svensk eller importerad?

Av den vilda fisken som tas iland av svenska fiskare går 60 procent till produktion av foder. Resten går till processindustrin där mer än hälften går bort och blir till främst minkfoder – högst en femtedel av det som tas iland blir alltså till mat!

Samtidigt är uppemot 80 procent av den sjömat vi äter inom EU (och Sverige) importerad.

Ökad inhemsk produktion skulle vara mycket positivt på flera sätt: förutom att ge nya arbetstillfällen, stabil tillgång till hälsosam och uthålligt producerad mat, skulle spårbarheten och kopplingen mellan producent och konsument bli starkare.

Allt detta rimmar väl med regeringens strategier både för den maritima sektorn och med den kommande Livsmedelsstrategin. Jordbruksverket har nyligen lett arbetet med att ta fram strategier för svenskt vattenbruk och yrkesfiske- nu är det dags att gå från ord till handling!

Vägen framåt.

Ursprungsmärkningen ”Svenskt kött” har nått stor framgång och kommunicerar värden som bättre djurvälfärd med mera.

Vi vill att en motsvarande framtida märkning av ”Svensk sjömat” förknippas med mervärden i svenskt fiske och vattenbruk, till exempel vetenskapligt förankrade fiskekvoter, skonsamma fiskemetoder, miljösmarta odlingsformer och efterlevnad av regler.

Genom att samarbeta kan svensk fiskeriförvaltning, svenskt fiske, vattenbruk och fiskbransch profilera sig som ansvarstagande.

För att detta ska kunna ske, behöver följande hända:

  • Havs- och Vattenmyndigheten: Ansvara för att vi av våra marina resurser får ut maximal nytta, till minimal miljöbelastning genom att tillämpa ett systemperspektiv, bland annat  i fördelningen av fiskekvoter.
  • Jordbruksverket: Förenkla regler och stötta innovativa vattenbruksföretag.
  • Miljömärkning och konsumentguider: Inkludera klimatpåverkan och ta fram regler för nya former av vattenbruk.
  • Nystartade Sjömatsfrämjandet: Verka, tillsammans med fiskbranschen, för att all sjömat som säljs i Sverige är uthållig och hälsosam
  • Livsmedelsverket: Ge mer specifika kostråd om fisk- hur ser en sund och uthållig konsumtion ut?
  • Inköpare av fisk till privat och offentlig verksamhet: Ha en vetenskapligt baserad strategi för detta och följ den.

Ett råd till konsumenten är att inte underskatta betydelsen av att i fiskdisken eller på restaurang ställa frågor om var fisken kommer ifrån och hur den är fångad eller odlad, det kan sätta igång mycket!

Ett ökat inslag av sjömat kan bidra till mer uthållig kost, speciellt om sjömat ersätter kött. Det vore bra- både för vår egen och för planetens hälsa.

EU:s fiskepolitik

Mer i ämnet