Nyligen röstade Europarlamentet igenom nya regler gällande genetiskt modifierade organismer som ger medlemsländerna utökad rätt att förbjuda grödor.
Det är ett olyckligt beslut som i grunden bygger på teknik- och kunskapsfientlighet.
I över två år har jag forskat med etiska aspekter på genmodifierade grödor. I debatten om genetiskt modifierade organismer (GMO) dras alla gennmodifierade grödor över en och samma kam vilket är olyckligt.
När diskussionen handlar om tekniken bakom grödan istället för själva grödan hamnar vi snett. I 40 år har forskare arbetat med genmodifiering och tekniken är långt ifrån ny.
Forskningen visar entydigt att genmodifierade grödor som sådana inte skiljer sig från andra grödor.
Alla grödor är bra eller dålig för människa och miljö i kraft av deras egenskaper och varje gröda måste bedömas efter sina egna meriter; oavsett om de är genmodifierade eller inte.
Vissa grödor kommer vara bra, andra mindre bra, debatten måste sluta vara för eller emot en hel teknik och istället handla om hur tekniken används på bästa sätt.
I dag dör runt en halv miljon barn i delar av världen varje år av brist på vitamin A. Som ett sätt att bekämpa detta tog forskare för femton år sedan fram den genmodifierade risvarianten Golden Rice.
Riset innehåller beta-carotene, ett ämne vår kropp omsätter till vitamin A och som går att hitta i många frukter och grönsaker. Än idag tillåts inte riset att odlas då det har mött ett kraftigt motstånd från så kallade miljövänner.
En annan viktig aspekt av GMO är deras potential för miljön.
Nyttigheterna kan delas in i tre aspekter:
- Minska skadliga praktiker inom jordbruket som till eempel användandet av bekämpningsmedel och gödsel.
- Minska ytan som behövs och regnskog som skövlas för jordbruksmark genom effektivare grödor.
- Produktion av energi på CO2 neutralt vis genom växtförädlad biomassa.
Motståndet mot GMO kommer främst från miljöpartiet och delar av miljörörelsen.
Tidigare EU-parlamentarikern och numer riksdagsledamoten Carl Schlyter har sagt att riskerna med GMO ”inte är tillräckligt utredda”.
Det är ett ovetenskapligt uttalande nästan lika illa som påståendet att det inte är tillräckligt utrett huruvida människan orsakar klimatförändringar.
Vidare argumenteras ofta för ”naturligt” jordbruk, oklart vad det är och varför det skulle bara bättre än ett effektivt och miljövänligt jordbruk, och att bönderna ska ha makt över jordbruket istället för företagen.
Kritiken angående maktfördelning bör tas på allvar men handlar om att se över patentlagstiftning, inte att förbjuda en hel teknik med enorm potential.
Miljöpartiet som tycker att vetenskap och forskning är av enorm vikt i klimatfrågan måste sluta hyckla i frågan om GMO.
Var gärna emot enskilda grödor om de visar sig problematiska, men att vara emot en hel teknik när miljösituationen är akut och barn fortsatt mister livet är etiskt oförsvarbart.