När vardagen flyter på som vanligt tänker du nog inte på det. Din egen viktiga roll i Sveriges beredskap.
Det offentliga klarar inte att hantera konsekvenserna av exempelvis omfattande skogsbränder eller långvariga elavbrott utan din hjälp. Det behövs därför individer, familjer och grannar som har kunskap och kraft för att tillsammans klara situationer när samhället inte fungerar som vanligt.
En kris innebär att prioriteringar behöver göras. Samhällets resurser kommer i första hand att gå till dem som har svårast att ta hand om sig själva. Barn, äldre och sjuka. Andra förväntas kunna klara sig själva, åtminstone en tid.
Du behöver få i dig mat och vatten, hålla värmen och ta del av nyheter i en situation då matbutiken är stängd, internet är nere och vatten inte rinner ur kranen.
Ibland förekommer rena villfarelser kring vilken beredskap Sverige har. Det handlar både om att det skulle vara sämre ställt än vad det är men också tron på att vi skulle ha enorma resurser.
Det talas ibland varmt om en svunnen tid. Fram till 1990-talet fanns beredskaps- och omsättningslager med bland annat kol, drivmedel och livsmedel. Baslivsmedel som lagrades var bland annat 6000 ton kaffe, 45000 ton socker, 145 000 ton brödsäd och 8000 ton risgryn.
Lagren var statens sätt att säkra att landet skulle klara ett avbrott i importflödet. Idag är de enorma lagren stängda och handeln bygger på just-in-time.
Sverige är återigen mycket importberoende. Mycket av detta ses nu över i en rad olika utredningar.
Sveriges krisberedskap bygger på samverkan och ansvarsprincipen, det vill säga den som ansvarar för en sak i vardagen gör det även i krisen. Precis som till vardags har du ansvar för att sätta mat på bordet till dina nära.
Du vinner på att förbereda dig. Allt behöver inte bli så eländigt. Likaså vinner samhället på att människor förbereder sig.
Ju bättre förberedda vi är som privatpersoner desto lättare blir det för samhället som helhet.
Om du är förberedd, påläst och engagerad blir du en tillgång vid korta eller långvariga kriser. Vi ser gång på gång hur frivilligorganisationer och privatpersoner gör stora insatser och stöttar samhällets krishantering.
Den 6-12 maj pågår Krisberedskapsveckan. Det är en nationell kampanj initierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och där kommuner runt om i landet deltar med olika aktiviteter.
Syftet med kampanjen är detsamma som med vår text. Att väcka tankar kring den egna beredskapen och ansvaret.
Hur börjar du? Försvarsberedningen anser att du ska klara dig i en vecka utan stöd från det offentliga. Det är inte något som ordnas på ett ögonblick. Börja i liten skala.
Se till att ha mat hemma som går enkelt att laga (eller för den delen bara att äta direkt) när strömmen går. Bygg ett litet förråd med konserver och basvaror som du gillar. Fyll en dunk med vatten att ha i förrådet. Köp batterier, vevradio, och ljus.
Fundera över hur du ska kontakta familj och vänner när du inte kan ringa, skicka sms eller använda internet. Det minsta lilla du har gjort i förväg, kommer att vara värdefullt den dag något inträffar. Och tänk på att alla inte behöver ha allt, gå ihop om prylar och dela med varandra.
Några frivilliga försvarsorganisationer, exempelvis Försvarsutbildarna, Svenska Lottakåren, Civilförsvarsförbundet och Röda korset, har kurser för dig som vill lära dig mer om prepping.
I Facebook-grupper och i nätforum pågår diskussioner och tipsande. Många goda råd går att hitta i broschyren Om krisen eller kriget kommer, som förra året skickades ut till alla hushåll.
Att bygga en egen beredskap är en solidarisk handling gentemot resten av samhället, och särskilt mot de människor som har svårare att klara sig själva vid en svår påfrestning.