Trots att staten fördubblat och permanentat det ekonomiska stödet till kvinnojourerna har endast en liten del av stödet tilldelats den grundläggande jourverksamheten.
Alla Kvinnors Hus har i en ny rapport, Mycket väsen för lite kvinnofrid, granskat vart pengarna tog vägen och vilken betydelse det har haft för de enskilda jourerna.
Maria Arnholm, jämställdhetsminister, och Maria Larsson, barn- och äldreminister, skrev för ett år sedan på SvD Brännpunkt om hur våld mot kvinnor är det mest akuta jämställdhetsproblemet vi har.
Regeringen beslutade att permanent öka de statliga verksamhetsbidragen för att satsa på kvinnojourer och ideella organisationer som erbjuder hjälp för utsatta kvinnor. Regeringens permanenta resursförstärkning innebar ett fördubblat anslag på 42 miljoner kronor för 2014.
Det är en lovvärd satsning som tyvärr inte har gett det resultat som regeringen troligen avsåg.
Socialstyrelsen som fördelar verksamhetsbidragen har inte erhållit styrning från regeringen avseende hur medlen ska fördelas.
Socialstyrelsen har till största del fördelat medlen mellan riksorganisationerna Sveriges Kvinno – och Tjejjourers Riksförbund, SKR, och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, vilka i sin tur fördelat cirka en tredjedel till lokala kvinnojourer.
Riksorganisationerna använder pengarna till bland annat utbildning, förebyggande arbete och opinionsbildning vilket är viktigt för att kunna påverka och förändra attityder.
Enligt statistik från SKR tvingas dock kvinnojourer neka tre av fem våldsutsatta kvinnor plats på skyddat boende.
Alla Kvinnors Hus är en av de största ideella kvinnojourerna i Sverige med 15 platser i det skyddade boendet. Bara i sommar har vi tvingats neka ca 40 kvinnor och deras barn boende då vi har varit fullbelagda.
I vår rapport, Mycket väsen för lite kvinnofrid, framkommer dessutom signaler att då staten nu ökat verksamhetsbidragen till kvinnojourerna passar kommuner på att dra tillbaka sitt stöd trots att det är ett kommunalt ansvar att ge våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp.
Vi vänder oss till våra politiker med uppmaningen att fortsätta satsa på kvinnojourer men att i första hand styra pengarna till kärnverksamheten, det vill säga tillhandahållandet av skyddade boenden för utsatta kvinnor och deras barn.
Vi anser även att systemet för finansiering av kvinnojourerna behöver göras om från grunden.
Alla Kvinnors Hus har följande förslag för att stärka kvinnojourerna:
- Öka finansieringen och i första hand anslå denna till kärnverksamheten såsom boenden och personal för att kunna hantera de akuta behoven. Då ansvaret vilar på kommunerna bör det statliga stödet kanaliseras via kommunerna.
- Förtydliga det ekonomiska ansvaret mellan olika finansiärer då kvinnojourer idag kan få bidrag från staten via sin riksorganisation, Socialstyrelsen, projektbidrag samt från kommunen.
- Driftsbidragen bör, till skillnad från de idag årliga bidragen, löpa över längre perioder för att garantera verksamheters kvalitet och utveckling.
- Erbjuda andra lösningar än pengar såsom exempelvis externa lägenheter då lokalhyror i många städer är höga och därför begränsar kvinnojourers expansion.
Såsom verkligheten ser ut behövs fler platser och mer personal till de skyddade boendena och det är under vårt samhälles värdighet att inte kunna ge skydd åt kvinnor och barn som är utsatta för våld.