Foto: Erik G Svensson

”Hög tid att ta sköldkörtelsjuka på allvar”

OPINION · ”Det är djupt beklagligt att så många drabbats av felaktig medicin, men det är lika beklagligt att alla de som skulle kunna må bra av en kombinationsbehandling eller annan medicinering inte erbjuds möjligheten”, skriver Nadja Öström, ordförande Sköldkörtelföreningen.

Nadja Öström
Ordförande Sköldkörtelföreningen

Den 29 januari avslöjade SVT att tusentals sköldkörtelsjuka fått defekt medicin. Trots vetskap informerades varken patienter eller läkare.

Detta misstag är tyvärr kännetecknande för vården av sköldkörtelsjuka, där många upplever att de alltför ofta nonchaleras av sjukvård, myndigheter och politiker.

Sköldkörtelföreningen kräver nu att sköldkörtelproblem ska tas på allvar på samma sätt som andra svåra sjukdomar.

Enligt SVT underlät Läkemedelsverket och läkemedelsföretaget (Takeda Pharma AB) att informera patienter och läkare om att ett antal produktionsserier av Liothyronin hade sämre verkningsgrad.

Konsekvensen av sämre verkningsgrad skulle endast ge en marginell påverkan på medicinen. Det visade sig dock att hundratals patienter drabbats svårt av mindre verksam Liothyronin.

Läkemedelsverkets och tillverkarens agerande är anmärkningsvärt och det är förvånande att de inte kunde ana konsekvensen – när den ena är tillverkare och den andra är tillsynsmyndighet.

Detta bemötande är typiskt för vår patientgrupp som ofta upplever att de möts av okunskap och brister i förståelse kring sjukdomen i kontakter med vården.

Sköldkörtelsjukdom är en kronisk sjukdom som drabbar framförallt kvinnor. Det är en av Sveriges största patientgrupper med 420 000 som medicinerar mot en underfunktion i den viktiga sköldkörteln.

Vanliga symptom vid hypotyreos är koncentrations- och sömnproblem, värk, viktuppgång, orkeslöshet och försämrat minne.

Tyvärr finns stora kunskapsluckor inom sjukvården vilket får konsekvensen att många patienter inte får rätt diagnos, behandling eller information.

Många vandrar runt inom vårdapparaten utan att få den hjälp de behöver.

Till exempel förekommer det att sköldkörtelsjuka blir diagnostiserade som psykiskt sjuka och erbjuds antidepressiv medicin.

Behandlingen av hypotyreos anses inom primärvården som ”enkel” och standardbehandlingen är det syntetiska sköldkörtelhormonpreparatet Levaxin. Nya rön visar dock att denna behandling inte fungerar för alla – något som många läkare saknar kunskap om.

Ett av dessa alternativ är Liothyronin som SVT rapporterar om, som oftast förskrivs i kombination med Levaxin, och cirka 7 000 personer får denna behandling idag.

När behandlingen fungerar som den ska upplever de som får den stora förbättringar i måendet; bättre koncentration, minne, sömn, ökad glädje och energinivå (enligt en dubbelblind randomiserad studie från 2013).

Tyvärr är kunskapen om andra behandlingsmetoder låg i Sverige och många landsting tillåter inget annat än Levaxin, trots att kombinationsbehandling hjälper många patienter.

SVT:s rapportering visar att de som får individanpassad behandling mår bättre, men när den rycks bort på grund av verkningslös medicin, blir konsekvenserna för patienterna stora.

Det är djupt beklagligt att så många drabbats av felaktig medicin, men det är lika beklagligt att alla de som skulle kunna må bra av en kombinationsbehandling eller annan medicinering inte erbjuds möjligheten.

Det är hög tid för läkare, sjukvårdshuvudmän och ansvariga myndigheter att ta denna utsatta patientgrupp på allvar och skapa riktlinjer och vårdprogram för en mer individanpassad vård med fler möjliga behandlingsmetoder.

Det skulle inte bara minska lidandet för en stor patientgrupp, det skulle också ge stora samhällsekonomiska vinster i form av minskad sjukskrivning.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.