Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nyamko gjorde mer för unga invandrarkvinnor än de flesta feminister

NYAMKO SABUNIS AVGÅNG · Saga Rosén om Nyamko Sabunis avgång:

Hon har kritiserats för att inte vilja kalla sig feminist. Men handling är viktigare än ord inom politiken. Som minister har Nyamko Sabuni utarbetat handlingsplaner för att förhindra hedersförtryck och tagit initiativ till en utredning om tvångsäktenskap. För tjejer som lever med hedersvåld är Nyamko Sabuni den svenska politiker som gjort absolut mest, skriver Saga Rosén.

Det stod igår morse klart att Nyamko Sabuni (FP) avgår som jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister med omedelbar verkan. Av en händelse valde hon att avgå på dagen 11 år efter att Fadime Sahindal blev hedersmördad av sin far i Uppsala.

Det var i samband med mordet på Fadime som dåvarande integrationsminister Mona Sahlin erkände hedersvåldets existens och började tala om man svikit invandrarflickorna. Liksom Sahlin har Nyamko Sabuni under hela sin tid som minister blivit ifrågasatt.

Både under tiden Nyamko Sabuni var minister, och under det dygn som gått sedan hon meddelade sin avgång, har hon fått stark kritik för att hon inte kallar sig för feminist. Orden efter beskedet om att Sabuni lämnar regeringen var hårda. Lena Mellin, politisk kommentator på Aftonbladet, menar att hon ”inte betytt så mycket”. Göran Eriksson, politikanalytiker på SvD påstår att ”sakpolitiskt är det svårt att peka på att hon har gjort något djupare avtryck.”

Sanningen är en helt annan. Nyamko Sabuni lyfte frågan om ett av vår tids största samhällsproblem – det hedersrelaterade våldet – till en helt ny nivå. Hon stod upp för utsatta invandrartjejers rätt att leva ett liv i frihet och deras rätt att få välja vem de vill leva med. Deras rätt att få älska vem de vill.

Sabunis arbete för denna grupp av förtryckta individer, som länge saknat en röst på den politiska arenan, har satt avtryck och kommer påverka många framöver. Det finns många unga människor i vårt land som lever under hedersförtryck. De kan inte stå på barrikaderna och skrika utan att riskera livet.

Men Nyamko Sabuni hörde deras röster ändå.

Under sin tid som minister har Sabuni utarbetat två gedigna handlingsplaner för att förebygga och förhindra hedersförtryck och hedersvåld. Hon har även tagit initiativ till en utredning som handlar om barnäktenskap och tvångsäktenskap – en frihetsfråga för många unga i vårt land.

Trots detta har hennes tid som minister handlat om etiketter. Det har handlat om det faktum att Nyamko Sabuni inte velat kalla sig för feminist, istället för att titta på vad hon faktiskt åstadkommit på jämställdhetsområdet.

I dagens debatt finns det många feministiska företrädare som kritiserat Sabubis beslut att inte kalla sig feminist. Samtidigt har många av hennes kritiker förnekat att hedersrelaterat våld existerar.

Istället har kritikerna hävdat att det är rasistiskt att problematisera hederskulturen. Företrädare för uttalat feministiska partier som Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet har aktivt förnekat hedersvåldet och dess mekanismer.

Andra politiker som kallat sig för feminister under sina karriärer – såsom finansminister Anders Borg och före detta statsministern Göran Persson – har gjort betydligt mindre än Nyamko för ett mer jämställt Sverige. Trots att de väljer att kalla sig för feminister.

I politikens värld går ofta ord före handling. I Nyamko Sabunis fall gick hennes brinnande engagemang för att hjälpa hedersutsatta till handling. Det är vad politik bör handla om – att agera och göra något konkret för att förbättra samhället.

Under sin tid som minister har Nyamko Sabuni gjort mer för de hedersförtryckta än någon annan politiker i Sverige. Det inger respekt.

Jag hoppas att arbetet på regerings- och riksdagsnivå inte dör med Nyamko Sabunis avgång. Oavsett om man kallar sig feminist eller ej, bör förebyggande arbete mot hedersvåld stå högst på jämställdhetsagendan. Oavsett om man är borgerlig eller vänster kan man inte blunda för existensen av hedersrelaterat våld. Politiker, tänk på vad Fadime Sahindal sa i riksdagen i november 2001:

Jag har valt att berätta min historia här för er i dag i förhoppning om att det kan hjälpa andra invandrartjejer, så att inte fler behöver gå igenom det jag har fått göra. Om alla drar sitt strå till stacken behöver sånt här inte upprepas. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig.

Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem.

Nyamko Sabuni tog till sig av Fadimes ord och agerade – nu är det upp till er som sitter i riksdag och regering att göra detsamma.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.