En tonårsflicka redigerar ett kränkande inlägg på Instagram. Arrangerad bild.
Kränkande inlägg. Bilden är arrangerad. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Skärp straffen för hot mot förtroendevalda”

Uppdrag granskning ·

”Det är dags för en straffskärpning vid våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda. Detta borde även omfatta andra demokratibärande grupper såsom journalister och opinionsbildare”, skriver Birgitta Ohlsson (L) och Mathias Sundin (L).

Om debattörerna

Birgitta Ohlsson
Riksdagsledamot (L)
Mathias Sundin
Riksdagsledamot (L)

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Demokratin bygger på att människor kan, vill och vågar att engagera sig. Att journalister inte censurerar sina texter. Att opinionsbildare inte viker för svåra ämnen.

Att förtroendevalda inte väljer att lämna politiska uppdrag i förtid på grund av hot, våld och trakasserier.

SVT:s Uppdrag Gransknings reportage ”De hotade” som visas i kväll visar en sorglig verklighet där alltför många politiker, opinionsbildare och journalister möter en vardag kantad av hot i alla dess former.

Vi Liberaler har både i regering och riksdag uppmärksammat denna fråga under många år och krävt en lagskärpning.

När det gäller den politiska arenan utsattes var femte förtroendevald i riksdag och kommunfullmäktige under 2012 för hot, trakasserier och våld i samband med sina politiska uppdrag, enligt Brottsförebyggande Rådets rapporter.

Detta påverkar det politiska engagemanget. Mer än var tionde förtroendevald har därför undvikit att engagera sig i eller uttala sig i en specifik fråga på grund av att de redan är utsatta eller är rädda för att bli utsatta.

I gruppen redan utsatta har så många som en av fyra någon gång censurerat sig själv i något sammanhang kopplat till det politiska uppdraget.

Drygt 2 300 brottsanmälningar kopplade till Europaparlamentet och de allmänna valen blev slutresultatet av supervalåret 2014. Detta var en ökning enligt polisen.

Under de senaste åren har det politiska klimatet blivit råare. I takt med att sociala medier växer, ökar det fysiska avståndet mellan människor och respekten för varandra minskar.

Ord som ”hora” och ”äckel” eller hot om våldtäkt uppfattas inte som lika allvarliga när det finns en skärm mellan avsändare och den det riktas mot. Som förtroendevald förväntas man kunna stå upp för sina åsikter, även när det blåser hårt.

Men ingen ska behöva utsättas för hot, våld eller trakasserier.

Under Liberalernas tid i regeringen fick chefsåklagare Torsten Angervåg uppdraget att granska samtliga domar om hot och våld mot politiker sedan år 2000.

Angervåg konstaterade att brott mot förtroendevalda hanteras som vilka brott som helst.

I dag har en förtroendevald inte heller lika gott skydd som en myndighetsperson i vissa situationer. Det faktum att brottet inte bara drabbar en individ, utan hela samhället och i förlängningen vår demokrati märks inte av.

Detta är allvarligt.

En demokrati kan inte ha förtroendevalda som skräms till tystnad.

Det är dags för en straffskärpning vid våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda. Detta borde även omfatta andra demokratibärande grupper såsom journalister och opinionsbildare.

Varje tystad individ är en individ för mycket.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.