Siewert Öholm och KG Hammar. Foto: TT / SVT
Debattinlägg

”KG Hammars trovärdighet är noll”

Terrorattackerna i Paris ·

”Jag är trött på den tidigare ärkebiskopens blinda romantiska kärleksretorik i kristen förklädnad. Det är en världsfrånvänd kristen och en politisk katatrof som har talat i debattinlägget”, skriver Siewert Öholm.

Om debattören

Siewert Öholm
Journalist och debattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Nyligen skrev den tidigare ärkebiskopen KG Hammar en debattartikel hos SVT Opinion, med rubriken ”Har vi inte lärt oss någonting?”.

Hans trovärdighet är noll (0), tills han ord för ord vill citera de kristna i Irak och Iran som fått se sina kära mördas, sina hem bli ruiner, sina kyrkor brända och skändade.

Hans trovärdighet är noll tills han förstått och tagit till sig hur barbarernas långa knivar skiljer huvuden från oskyldiga kroppar. Ofta därför att de inte kan citera rätt ur Koranen.

Hans trovärdighet är noll till dess han inser och analyserar att det vi nu bevittnar i Mellanöstern i Paris och Bryssel är delar av ett religionskrig. 

Hans trovärdighet är noll till dess jag hör hans svar, hans ord, hans kristna medkänsla till dem som flyr ruinerna och de blodiga knivarna, när de ropar på vår hjälp.

Då vill jag inte höra något allmänflum om blommor. Inte ens om socialistiska nejlikor.

Jag är trött på den tidigare ärkebiskopens blinda romantiska kärleksretorik i kristen förklädnad. Det är en världsfrånvänd kristen och en politisk katatrof som har talat i debattinlägget.

KG Hammar använder återigen sin före detta auktoritet som ärkebiskop för Sveriges Evangeliska Lutherska kyrka (Svenska Kyrkan) för att marknadsföra gammal revolutionsromantik från förra seklet.

Då gick en vänstervåg genom vissa kyrkor från Sydamerika till Uppsala. De talade om befrielse men glömde för det mesta att tala om Befriaren. (Jesus) De ville väl och såg fattigdom, nöd och våld, men hade fel svar på rätt fråga.

KG Hammar var en av dem. Hans politiska kallelse blev större än hans andliga.

Det gör att hans förklaringsmodeller för tidens skeenden blev och fortfarande blir partiella och enbart rödfärgade. Med lite blommor skall vi, enligt Hammar, både bekämpa terrrorister och NATO-medlemskap, som om blommor och symboler skulle blidkat Pol Pot eller Mao.

Inte ens den andra kinden hade hjälpt mot Hitler eller mot Saddam.

Jag medger det kristet ideologiska dilemmat. Men jag förkastar den fredsromantik som företräds av vänsterns många supertyckare och en del kristna opinionsbildare. 

De ifrågasätter med redan prövade och misslyckade argument dem som just nu tvingas ta ansvar för det hot och det barbari som är unikt för vår generation. De leker med riskerna för en kulturkollapas, de leker med enskilda människors längtan efter fria och trygga liv.

De förnekar att vi i väst genom demokratiska val har gett våra ledare ett uppdrag att skydda sina medborgare och sina länder. De har bara en bukett blommor att komma med. Ser de inte att blommorna vissnat?

Ondskans ambassadörer och krigare heter i dag ISIS, den Islamiska Staten. Det är inte våldsretorik att lära av historien.

Om lärdomen, om än aldrig så smärtsam och med spillda liv som offer, ändå blir att vapen i en given situation måste mötas med vapen innebär det inte att respekten för människoliv upphört. Det är däremot verklighetens hårda argument för att pacifism och passivitet inte räddar liv.

Jag är inte säker på att KG Hammar har det kristna svaret i den här svåra situationen.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.