Många kvinnor arbetar deltid och tar ett stort ansvar för det obetalda hemarbetet. För ökad jämställdhet behöver kvinnor och män dela på föräldraledigheten och fler kvinnor arbeta heltid.
Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Merparten av denna skillnad beror på kvinnors utbredda deltidsarbete. I mansdominerade yrken är det en självklarhet att vara anställd på heltid och arbeta heltid. Så ser det inte ut i kvinnodominerade yrken.
Omkring 40 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor i Sverige jobbar i kommuner, landsting och regioner. Inom vård, skola och omsorg, där kvinnor utgör 80 procent av medarbetarna, är deltidsarbetet mycket utbrett.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill se en förändring. Alla skillnader i arbetslivet som beror på kön måste försvinna. En väg framåt är att öka kvinnors närvaro på arbetsmarknaden genom att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten och att kvinnors heltidsarbete ökar.
Dessa två områden är inbördes beroende av varandra. För att fler ska kunna arbeta heltid krävs att kvinnor och män i högre utsträckning delar lika på föräldraledigheten, på VAB-dagar och på det obetalda hemarbetet.
På samma sätt möjliggör delad föräldraledighet att båda parter i högre utsträckning kan arbeta heltid.
Kvinnors ökade närvaro på arbetsmarknaden har flera positiva effekter för ökad jämställdhet, vilket bland annat Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar i sin forskning.
SKL ser framför allt fyra områden där kvinnors ökade närvaro på arbetsmarknaden skulle öka jämställdheten:
- Bättre löneutveckling.
Kvinnor och män tjänar ungefär lika mycket fram till det första barnets födelse. Men femton år efter det första barnets födelse har inkomstskillnaden mellan pappan och mamman i genomsnitt ökat med hela 32 procentenheter. Frånvaro från arbetet leder till att mammorna kommer efter i löneutvecklingen och får lägre inkomster.
- Fler karriärmöjligheter och fler kvinnliga chefer
Kvinnorna blir mer sällan chefer jämfört med män efter första barnets födelse. Den andel kvinnor som blir chefer avstannar vid 30-årsåldern, medan männens chans att bli chefer fortsätter att stiga.
Könsgapet består sedan under resten av yrkeslivet. Ökad närvaro på arbetsmarknaden ökar chansen för kvinnor att nå en chefsposition. Detta har i sin tur påverkan på löneutveckling och lönespridning för kvinnor och kan även bidra till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
- Ett mer jämställt arbetsliv och samhälle.
Genom att dela lika på ansvaret för familj och hem kan både kvinnor och män vara närvarande på arbetsmarknaden i lika hög utsträckning. Ett jämnt uttag av föräldraledigheten och samma möjligheter för kvinnor och män att arbeta heltid bidrar till att öka jämställdheten i stort.
- Delad föräldraledighet och delat hemarbete kan bidra till att kvinnors sjukfrånvaro minskar
Mammorna har ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som papporna efter första barnets födelse och skillnaderna kvarstår så länge som 16 år. En avgörande orsak till skillnaderna är kvinnornas familjeansvar.
Kommuner, landsting och regioner behöver gå i bräschen och slå tillbaka könsstereotypiska föreställningar om hur kvinnor och män förväntas bete sig.
Normerna kring föräldraledighet och föräldraskap behöver diskuteras bredare i samhället.
Att dela på föräldraledigheten och öka heltidsarbetet skulle göra kvinnor och män mer jämställda, både på jobbet och i hemmet.