Olle Wästberg, tidigare politiker, publicist och diplomat. Regeringens demokratiutredare. Foto: TT
Debattinlägg

”Missnöjet kommer avgöra presidentvalet”

Publicerad

USA · ”När missnöjet och rädslan för att allt kommer att fortsätta som idag är vad som kommer att avgöra detta val blir det svårt för en Bush eller en Clinton, som båda associeras med den traditionella politiken, att vinna”, skriver Olle Wästberg.

Om debattören

Olle Wästberg
Publicist och diplomat, tidigare generalkonsul i New York

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Jag råkar ha träffat två av huvudkombattanterna i kampen om att bli president i USA: Donald Trump och Hillary Clinton.

I huvudsak korta möten – men de säger ändå mycket.

Trump mötte jag på en stor privat middag för femton år sedan.

Jag var svensk generalkonsul i New York och hade ett märke med den svenska och amerikanska flaggan på kavajslaget. Trump såg det och sa: – Jag har svenska rötter!

Det är något han upprepat i denna valkampanj. Men det är lögn.

Trumps farfar var tysk och invandrade till USA. Farfadern och Donald Trumps pappa byggde upp fastighetsimperiet i Queens, New York. Men sedan kom Hitler och tyskar, främst judar, flydde till USA.

Många var misstänksamma mot tyskar och ville inte ha en tysk hyresvärd. Därför hittade Donald Trumps far på att han var svensk. Och Donald har upprepat detta, trots att han vet att det inte är sant.

Det är talande för Donald Trump: Han säger det han tror gynnar honom. Sant eller inte förefaller likgiltigt.

Hillary Clinton har jag träffat flera gånger, en gång på en liten privat middag. Slående är att hon är saklig, men ganska kylig och nästan avmätt.

Det speglar hennes svårigheter i den här valkampanjen: Majoriteten av de demokratiska väljarna vill ha henne.

Det är föga tvivel om att hon är den mest erfarna och kompetenta kandidaten. Men hon väcker inte bred entusiasm och värme.

Just entusiasm är centralt i amerikansk politik.

Man röstar – i valet i november och i de flesta primärval – på en vardag. Den som har ett jobb måste be om ledigt för att rösta, och många får löneavdrag.

Dessutom är valdeltagandet drygt 50 procent (att jämföra med det svenska på 86 procent). I USA finns inte samma sociala norm att gå och rösta som i Sverige.

Då blir det viktigt att ha anhängare som är riktigt tända. Det var Obamas styrka.

Hillary Clintons motståndare Bernie Sanders har rimligen inte stor chans att till sist bli nominerad. Men han har kraftigt stöd av unga entusiaster.

Ofta studenter som har tid att sitta på de tidskrävande caucusomröstningarna.

Ett caucus, ”valmöte”, innebär att man för att rösta måste infinna sig i en lokal, lyssna på diskussion och sitta tiden ut. Caucus är formen för primärval i ett tiotal stater.

Nu närmast i Nevada.

Donald Trump har en svag organisation. Valrörelsen handlar om Trump själv.

Han har hittills lagt ner minst pengar av de republikanska kandidaterna, men fått mest publicitet. Hans sätt att slänga omdömen omkring sig leder till rubriker.

Det kan förefalla märkligt att erfarna politiker slås ut av en oerfaren kasinoägare och en senator som ensam i kongressen kallat sig ”socialist”. Men det vi nu ser i USA är ett uppror mot den traditionella politiken.

Just att inte ha erfarenhet, inte vara inblandad i Washingtons beslutsstrukturer och kotterier är en ren fördel.

De som stöder Trump eller Sanders ser inte de andra kandidaterna som huvudmotståndare utan vänder sig mot ”Washington” och ”Wall Street”.

Sådana vindar har alltid blåst i USA, men efter finanskrisen och efter de svåra låsningarna i politiken i Washington har de vuxit till orkanstyrka.

När missnöjet och rädslan för att allt kommer att fortsätta som idag är vad som kommer att avgöra detta val blir det svårt för en Bush eller en Clinton, som båda associeras med den traditionella politiken, att vinna.

Amerikanska primärvalen 2016

Visa

Den 8 november 2016 ska det amerikanska folket välja en ny president. Redan under våren röstar samtliga delstater på vilka kandidater de vill se i sluttampen.

Slutkandidaterna utses på stora partimöten senare i år. Nu tävlar kandidaterna om att vinna så många av deltagarna på dessa möten som möjligt, så kallade delegater.

Läs mer om de amerikanska primärvalen 2016 här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

USA:s nye president

Mer i ämnet