Foto: TT Bild.

”Regeringen tar ett stort steg bakåt för minoritetspolitiken”

MINORITETSSPRÅK · ”Det var med stor förvåning vi mottog beskedet att regeringen nu stoppar utvidgningen av förvaltningsområden. Regeringen fråntar alltså barn och gamla deras rätt till sitt modersmål”, skriver Veera Florica Rajala, Tore Hjorth, Johanna Nordblad Sirkka, Voitto Visuri, Taina Helme, Pirkko Sinkkonen, Jenny Wik-Karlsson, Isak Utsi.

Veera Florica Rajala
Ordförande, Sverigefinländarnas delegation
Isak Utsi
Ordförande Sáminuorra
Taina Helme
Ordförande Sverigefinska Ungdomsförbundet
Tore Hjorth
Ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset

Regeringens trovärdighet i frågor gällande mänskliga rättigheter kan skarpt ifrågasättas efter måndagens budgetpresentation.

Ett ökat budgetanslag om 40 miljoner kronor för  den eftersatta minoritetspolitiken och utökade förvaltningsområden för finska i hela landet var en av de frågor som Miljöpartiet drev i valrörelsen 2014.

När regeringen presenterade sin budget i början av veckan kunde vi konstatera att inget av detta fanns med, dessutom säger regeringen med sin budget nej tack till de åtta kommuner som ansökt om att få ta ett större ansvar för sin minoritets- och urfolkspolitik.

Kommuner som Gislaved, Järfälla, Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Söderhamn, Åsele och Örnsköldsvik kan alltså inte genomföra de efterlängtade satsningar på minoritetsspråk som man hoppats på och som deras invånare har krävt.

Sverige behöver en regering som respekterar dessa rättigheter! 

Tre av Sveriges fem nationella minoriteter, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar säkerställs ett särskilt skydd för språk genom inrättandet av så kallade förvaltningsområden.

Enskilda kommuner kan ansöka om att ingå i dessa och åtar sig då att erbjuda enskilda service på dennes språk samt att säkra tillgång till förskola och äldreomsorg på det eller de språken som förvaltningsområdet avser.

Det är en satsning som pågått en längre tid och som inneburit livsförändringar för barn, familjer och åldrande i flera av landets kommuner. 

Idag är 75 av landets kommuner förvaltningsområden, i dessa kommuner har minoritetspolitiken tagit plats och tillåtits utvecklas.

Vi bedömer vidare att förvaltningsområden är en stor framgångsfaktor för Sveriges minoritetspolitik. Något som regeringen borde ta fasta på i skenet av den redan eftersatta minoritetspolitiken. 

Det var ett år sedan statsrådet Alice Bah Kuhnke (MP) meddelade att regeringen välkomnade att fler kommuner vill bli förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska.

Ett uttalande som både vi, lokalt engagerade individer och flera kommuner fäst stor tilltro till.

Det var därför vi med stor förvåning mottog beskedet att regeringen nu stoppar utvidgningen av förvaltningsområden och lägger de åtta kommunernas ansökningar vilande.

Regeringen fråntar alltså barn och gamla deras rätt till sitt modersmål.

Vi menar att detta är ett stort steg bakåt för minoritetspolitiken. Alice Bah Kuhnke hänvisar i beslutet till en planerad översyn av minoritetslagen, en översyn som vi minoritetsorganisationer visserligen krävt.

Dessvärre har varken Alice Bah Kuhnke eller regeringskansliet något besked om hur och när översynen ska ske.

Inte heller har vi företrädare för urfolketsamerna, sverigefinnarna eller tornedalingarna fått en signal om det här beslutet, trots att vi så sent som den 10 september hade samråd med kulturdepartementet för att diskutera frågor av just sådan karaktär. 

I avvaktan på denna översyn kräver vi därför att arbetet fortgår enligt de löften som gavs innan valet.

Att stoppa upp en av svensk minoritetspolitiks största framgångsfaktorer är för oss obegripligt och kontraproduktivt.

Vi behöver en förändrad minoritetspolitik, men fram till dess att en översyn är genomförd så kräver vi fortsatt tillgång till att utöva våra mänskliga rättigheter och att de kommuner som ansökt om förvaltningsområdesstatus beviljas detta!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.