”Ordet främlingsfientlig finns i våra ordböcker för att vi ska använda det när vi ser främlingsfientliga personer, grupperingar, partier och budskap”, skriver Salam Karam. Foto: Jessica Gow/TT
Debattinlägg

”Om SD inte är främlingsfientligt – vad är då främlingsfientlighet, enligt Sveriges Radio?”

Publicerad

”Att Sverigedemokraterna inte längre ska kallas för främlingsfientligt av Sveriges Radios nyhetsredaktion, Ekot, är inget annat än en del av främlingsfientlighetens normaliseringsprocess i Sverige”, skriver debattören.

Om debattören

Salam Karam
Journalist och statsvetare och doktorerat på den irakiska konstitutionen vid SOAS, University of London

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Vi lever i en tid då ingen behöver skämmas för att vara främlingsfientlig. För de som åberopar främlingsfientlighet ska inte längre kallas för främlingsfientliga, åtminstone inte i Ekot.

Detta var budskapet från en intervju på ”Nordegren & Epstein i P1” med Fredrik Furtenbach, den 15 oktober.

Fredrik Furtenbach, en av ekots medarbetare, noterade att vi inte ska använda beteckningen främlingsfientlig i Ekot när det gäller Sverigedemokraterna, med motiveringen att folk vet nu vad Sverigedemokraterna är och att det är bättre att beskriva politiken.

Beteckningen ”främlingsfientlighet” finns i vårt språk av en anledning. Det beskriver ju något, annars vore det meningslöst.

Främlingsfientlighet har en dålig klang.

Det är inte gott och inte okej att vara främlingsfientlig. Om ett politiskt parti är främlingsfientligt bör det därför betecknas som främlingsfientligt oavsett hur många människor känner till partiets program. Detta är sunt förnuft. Men tydligen inte längre.

När jag kom till Sverige 1990 som flykting, hamnade vi en flyktingförläggning i Kolbäck, där ett gäng rasister försökte bränna flyktingförläggningen en natt medan vi sov.

Sedan flyttade vi till Skinnskatteberg där ett gäng ungdomar klistrade SD märken och hakkors på vår brevlåda.

På 90-talet ansågs beteckningen ”främlingsfientlig” vara skällsord. Beteckningen användes också för att betona att främlingsfientlighet är fel och anti-demokratisk.

Nu kan vem som helst förolämpa minoriteter, anklaga invandrare och framställa allt som ”normal” politik enligt demokratiska spelregler. Och Ekot kommer inte kalla partier som gör så för främlingsfientliga. 

Främlingsfientlighet har därmed blivit ett normalt element i vår demokrati.  Faktum är att man även kan påstå att främlingsfientlighet har blivit ett nödvändigt element i demokratin.

Främlingsfientliga partier tar ju upp problem som finns i vårt samhälle, problem som ”folket”, ”väljarna” bryr sig om men som den politiska eliten tystar ned i den ”politiska korrekthetens” namn.

Vi kan inte ignorera dessa problem. Vi måste beskriva politiken bakom dem. Enligt denna logik, blir den som idag betecknar Sverigedemokraterna som ett främlingsfientligt parti, anklagad för att underminera samhällsproblem, en som omyndigförklarar andra partier och väljarna och blir därmed också en som undergräver demokratin.

Ekot må välja att inte kalla främlingsfientliga partier för främlingsfientliga. Men frågan är: om Sverigedemokraterna inte är främlingsfientligt, vad betyder då ordet främlingsfientlig enligt Ekot?

Ordet främlingsfientlig finns i våra ordböcker för att vi ska använda det när vi ser främlingsfientliga personer, grupperingar, partier och budskap.

Främlingsfientlighet bygger på idén att vissa människor har en ”avvikande” kultur som är underlägsen den egna och inte passar ”normen”.

Även om främlingsfientlighet inte uttrycks i kraft av ”rasmässiga” klassifikationer, uttrycker ordet en hierarki och maktrelation mellan en absolut och en icke-fullständig människa.

Den som med en vag, befängd och ofta mystisk definition av ”kulturen” som måttstock, gör skillnad mellan människors förmågor och värde samt ser sig tillhöra ”majoritetskulturen” är benägen att definiera andra i förhållande till sig själv.

Svensken är det naturliga subjektet och invandraren är objektet.

Invandrarens liv och handlingar får endast mening genom svenskens tolkningar; svens­kens perspektiv gäller och är normen i samhället.

Därför kan allt tal om att folk med invandrarbakgrund är likvärdiga människor och bör bemötas som likvärdiga, ifrågasättas av främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna.

Att Sverigedemokraterna inte längre ska kallas för främlingsfientligt är därför inget annat än en del av främlingsfientlighetens normaliseringsprocess i Sverige.

Olle Zachrison, chef och ansvarig utgivare för Ekot på Sveriges Radio, har svarat på debattinlägget i en replik.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.