Idag är det Mors dag. Mor, mamma, morsan firas! Kanske för att hon ger omsorg och trygghet? Eller så används dagen mest som en anledning att umgås med nära och kära?
Med modersrollen kommer ofta ett huvudansvar för familj, omsorg och hemarbete. Detta syns i statistik för uttag av föräldraförsäkringsdagar, uttag av föräldrapenning för vård av barn (vab) och tid som läggs på obetalt hemarbete.
Dessutom tjänar kvinnor mindre än män och kvinnor arbetar mer deltid.
Som pensionssystemet ser ut idag är det den sammanlagda livsinkomsten som avgör den slutliga pensionen. Det innebär att pensionen påverkas av hur länge du arbetat och vilken lön du haft.
Effekten blir ojämställda pensioner. Kvinnornas pensionstillgångar i det allmänna pensionssystemet är 86 procent av männens.
I Svenska Dagbladet den 6 maj stod att läsa om att dessa jämställdhetsproblem ska adresseras i ett delprojekt som riksdagens pensionsgrupp, med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) som ordförande, beslutat om.
Då Fredrika Bremer Förbundet drivit ett projekt om jämställda pensioner under tre års tid välkomnar vi givetvis initiativet, men ser med oro på den otydliga formen och målsättningen för delprojektet.
Annika Strandhäll säger i artikeln: ”Jämställda pensioner blir ett delprojekt i den pensionsöversyn vi gör. Det handlar om en djupare analys, att skaffa ett bättre underlag för vidare diskussioner”.
Att frågorna adresseras i ett delprojekt, istället för genom andra mer etablerade politiska arbetssätt så som utredningar och kommissioner, kan tolkas som ett tecken på att pensionsgruppen ser jämställdhet som ett underordnat mål.
Vi ser även med oro på att delprojektets målsättning är ”vidare diskussioner”, snarare än politisk handling.
Fredrika Bremer Förbundet uppmanar Annika Strandhäll och pensionsgruppen att resultaten från delprojektet och dessa ”vidare diskussioner” omsätts i bindande och reformerande politiska initiativ för att skapa jämställda pensioner.
Det är av yttersta vikt att en utvärdering görs som särskilt undersöker hur pensionssystemet påverkar kvinnor respektive män.
Därför ställer vi krav på att följande problemområden adresseras i delprojektet:
- Höjd garantipension.
Allt för många har en pension som inte går att leva på. Enligt Pensionsmyndighetens statistik från år 2014 uppgick antalet pensionärer med garantipension till 776 600 personer och av dessa är 80 procent kvinnor.
- Individualiserad föräldraförsäkring.
En individualiserad föräldraförsäkring skulle verka dubbelt för att förbättra kvinnors pensioner. Dels skulle samma avbrott under småbarnsåren gälla för kvinnors och mäns pensionsinbetalningar.
Dessutom kan en individualiserad föräldraförsäkring stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden generellt, i och med att kvinnor och män kan förväntas vara föräldralediga i lika stor utsträckning.
- Tjänstepensionens omvända progressivitet.
Idag har den allmänna pensionen, som alla får, ett tak. Taket innebär att höginkomsttagare överkompenseras genom tjänstepensionen på ett sätt som spär på skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner eftersom fler män än kvinnor är höginkomsttagare.
Om inbetalningarna av den allmänna pensionen och tjänstepensionen skulle vara lika för höga och låga inkomster skulle pensionen fördelas mer lika mellan kvinnor och män.
Att bli mamma och bilda familj är säkert för de allra flesta en ynnest.
Men det är orimligt och upprörande att vissa ska straffas med lägre pension för att de tar hand om familj och barn och diskrimineras och missgynnas på grund av sitt kön.