Det är inte alla konflikter och dess offer som blir rubriker. I december har troligen hundratals människor blivit dödade i Etiopien, konflikten verkar fortsätta i januari också.
Den här gången sker det i provinsen Oromo. Uppemot 200 personer har fallit offer för våldet som i bakgrunden uppmuntras av regimen.
Den nuvarande regeringen, som har suttit i över ett kvarts sekel, förtjänar skarpare kritik från omvärlden än vad den får idag.
För den som fortfarande tror på etiopiska regeringen när de säger att de vill ha ett demokratiskt land som respekterar de mänskliga rättigheterna, bör lyssna på den inspelning som läckte ut från kommunikationsministern, Getachew Reda.
Ministern sa såhär, när det framgick att regimen misslyckats att hetsa de två största folkgrupperna oromo och amhara mot varandra: ”Amharas och oromos borde vara som eld och torrt hö som inte borde blandas. De borde tillintetgöra varandra, att de inte gör det utan står enade är ett misslyckande från vår (regeringspartiet TPLF:s) sida”.
Om regimen i Etiopien får hålla på utan att omvärlden reagerar riskerar ett fullskaligt inbördeskrig att bryta ut.
Det vore en katastrof, inte minst med tanke på att Etiopien har över hundra miljoner invånare. Vi vill att svenska regeringen ställer den etiopiska regeringen till svars.
Vi vill att den svenska regeringen ber den etiopiska regeringen att redogöra för vad som pågår i landet.
Vi vill att utrikesminister Margot Wallström (S) berättar hur hon ser på att kräva oberoende utredningar av de massakrer som skett.
Det styrande partiet har nu i dagarna sagt att de vill frige alla politiska fångar och stänga ett ökänt fängelse. Det får inte bara vara ord utan här har omvärlden ett ansvar att följa upp så att det inte ytterligare blir ett tomt löfte från regimens sida.
Regimen har redan bitvis backat från detta löfte och anser sig vara felciterade, men nu har de för första gången erkänt att landet har politiska fångar.
LÄS MER: Etiopiens premiärminister: Felciterad om frigivandet av fångar
De brott som pågår mot mänskliga rättigheter i dagens Etiopien kan inte längre ignoreras. Till och med USA, som är nära allierad med Etiopien, börjar ändra sin politik.
Sverige bör uppmana till rättssäkra utredningar av de mord som har skett samtidigt som det pågående förtrycket måste fördömas.
För de som har begått de här brotten får inte ansvarsfrihet vara ett alternativ. De måste ställas inför rätta, även om de för närvarande råkar ha regimens beskydd.
Läget i Etiopien är svårt idag.
Organisationer som Human Rights Watch och Amnesty International är förbjudna i landet. Parlamentet har antagit en lag som innebär att det är olagligt att arbeta för mänskliga rättigheter.
Det är inte bara medlemmar i politiska organisationer som riskerar att straffas hårt om de jobbar för mänskliga rättigheter.
Även medlemmar i frivilligorganisationer riskerar upp till femton års fängelse.
Enbart medlemskap i en organisation kan räcka för att dömas till tio års fängelse. Samtidigt finns det hopp för en fredlig utveckling i Etiopien.
Men det kräver att omvärlden sätter press på den etiopiska regimen och oppositionen i landet.
Det senaste året har både folket och oppositionen samlat sig och visat att de är redo att samarbeta för att bygga ett demokratiskt och enat Etiopien.
Sveriges engagemang för mänskliga fri- och rättigheter är väl känt hos det etiopiska folket. Sveriges röst har en stor genomslagskraft bland etiopier.
Med Sveriges hjälp kan de goda krafterna i Etiopien så ett frö som kan växa sig starkt för att sedan börja skörda demokrati också i Etiopien.
