PSA-prov i form av ett blodprov för att upptäcka prostatacancer. Foto: Dan Hansson / SvD / TTVisa alla (2)
Visa alla (2)Debattinlägg

”Prostatacancervården blir bättre för varje år – trots dystra rapporter”

Publicerad

OPINION · ”Trots många dystra rapporter blir svensk prostatacancervård bättre för varje år som går. Det visar siffror från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) som sedan 1998 registrerar alla nya fall av prostatacancer och hur dessa män utreds och behandlas och hur det går för dem senare”, skriver professor Pär Stattin.

Om debattören

Pär Stattin
Professor och överläkare vid urologen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, registerhållare Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Från att ha varit en hysch-hysch-sjukdom som man inte kunde prata om, har prostatacancer blivit en sjukdom som diskuteras hett och frågorna är många:

Screening eller inte screening? Operation, strålbehandling eller aktiv monitorering? Vem ska få ny dyr behandling vid avancerad sjukdom? Listan är lång på viktiga frågor att besvara inom fältet.

LÄS MER: Prostataoperation ger ofta impotens

Prostatacancer är en sjukdom med många särdrag, det är den vanligaste cancern bland svenska män, 10 000 nya fall varje år, de flesta män som får diagnosen dör med och inte av sjukdomen.

Men eftersom sjukdomen är så vanlig dör ändå 2 500 män varje år av prostatacancer. Det beräknas att cirka 100 000 män lever med prostatacancer i Sverige.

För många av de riktigt svåra frågorna finns ännu inget slutgiltigt svar.

Ska vi screena med PSA-testning? Vi vet att dödligheten i sjukdomen sänks, men till priset av att vissa män kan bli behandlade utan säker vinst, men ändå med risk för biverkningar.

För att öka träffsäkerheten i diagnostik utvecklas nu nya blodtester och bildundersökning med magnetkamera av prostata för att hitta cancern. En utredning av screening pågår på Socialstyrelsen.

Tidigare opererades alldeles för många män med lågriskcancer, den andelen har minskat rejält på bara ett par år, numera används oftast aktiv monitorering, det vill säga ingen aktiv terapi utan istället övervakning och vid tecken till sjukdomsaktivitet ges botande behandling.

Robotkirurgi har på kort tid blivit den vanligaste metoden för att operera bort prostata (prostatektomi).

Trots att det formulerats rekommendationer i det Nationella vårdprogrammet om att varje operatör ska göra minst 25 operationer och att det ska göras minst 50 ingrepp per sjukhus utförs ingreppet på för många sjukhus av för många operatörer.

År 2016 var det bara hälften av alla robotoperationer som utfördes av en operatör som gjorde fler än 25 prostatektomier per år.

Återkoppling till operatören via enkäter om urinläckage och erektionssvårigheter bland män som genomgått behandling är en viktig del av vårdprocessen för att öka vårdkvaliteten.

För män med avancerad sjukdom fanns tidigare bara hormonbehandling att tillgripa, nu sedan ett par år finns en rad läkemedel som förlänger livet och ökar livskvaliteten för dessa män.

Användningen av dessa läkemedel är dock väldigt olika i landets landsting.

Här samlas uppgifter i Patientöversikt prostatacancer som används som stöd i det direkta patientmötet och för att tillse att vården i landet är av hög kvalité och också jämlik.

Nationella prostatacancerregistret samlar in uppgifter från landets alla enheter som vårdar män med prostatacancer. Här kan verksamheterna jämföra sina resultat med andra verksamheter.

Det stimulerar kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring och är en bas för kunskapsstyrning av svensk cancervård.

Uppgifterna kan studeras ner till sjukhusnivå på den öppna rapporten RATTEN.

Data i NPCR visar entydigt att vården av mäns prostatacancer blir bättre. Men det går för långsamt!

Resultaten måste förbättras snabbare och för att nå det syftet behöver mer resurser satsas på utredning, behandling och rehabilitering av män med prostatacancer så att vårdkvaliteten höjs .

-------------------

Vill du veta mer? Se NPCR Nationella prostatacancerregistret

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.