Om det finns något vi i Sverige har anledning att vara extra stolta över så är det vår idé om en jämlik kunskapsskola för alla barn. Idealet om att arbetarens och direktörens respektive barn ska få samma möjligheter i livet.
Men klyftorna har ökat kraftigt. I dag är Sverige inte bättre än OECD-genomsnittet för jämlikhet i skolan. Alla elever får helt enkelt inte samma chans att klara skolgången.
Segregationen är den svenska skolans främsta utmaning.
Klyftan mellan bra och dåliga skolor när det gäller studieresultat har vuxit kraftigt sedan i slutet av 90-talet. Och det beror på den ökade segregationen mellan elevgrupper, visar en granskning av SVT.
Verkligheten står alltså i kontrast mot skollagen där det står att svensk skola ska kompensera för elevers olika bakgrund. Den här utvecklingen har pågått under en lång tid och det är uppenbart att vi behöver ta tag i systemfelen i svensk skola.
Den samlade expertisen, forskningen och professionen pekar alla på att dagens skolvalssystem ökar segregationen och i praktiken sorterar bort elever med sämre förutsättningar.
Istället behövs blandade klasser där elever möts över sociala och etniska gränser. Det skulle öka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten för alla.
För att vi ska lyckas bryta segregationen och öka jämlikheten i svensk skola krävs nya djärva grepp. Därför är det bra att Örebro kommun satte handling bakom orden om jämlikhet och flyttade elever från Vivallaskolan till andra skolor i centrala Örebro.
Det har gett en mer blandad elevsammansättning och alla inblandade vittnar om att det hittills har fungerat bra, enligt SVT Agenda.
I Örebro har man alltså likt andra kommuner såsom Nyköping och Malmö flyttat på elever och ritat om upptagningsområden för att visa att det går att bryta skolsegregationen – inte bara i teorin utan även i praktiken.
Vi behöver fler kommuner som har modet att vända på alla stenar och gå före för att skapa en jämlikare skola. Dock kan vi inte nöja oss med att enskilda kommuner tar sitt ansvar för att ge alla elever rätt till en likvärdig skolgång.
För att öka jämlikheten strukturellt krävs förändringar i skolvalssystemet på nationell nivå. Därför vill SSU införa ett integrerande skolval.
Det innebär att den övergripande urvalsprincipen i skolvalet ska vara att varje skolenhet har en så blandad elevsammansättning som möjligt. I ett system med integrerande skolval får föräldrar och elever precis som idag rangordna ett antal skolor.
Tilldelningen sker dock på ett sätt som integrerar vilket ger alla skolor ett elevunderlag som speglar samhället.
Skolkommissionen har föreslagit ett antal åtgärder för att öka jämlikheten. Bland annat vill man slopa kösystemet som urvalsgrund och att skolor med störst behov ska få mer resurser.
Regeringen förverkligar nu en rättvisare fördelning av resurserna, vilket är bra. Men en förändring för att få mer blandade klasser i våra skolor lyser ännu med sin frånvaro.
För att vi ska kunna göra verklighet av vårt ideal om en skola där arbetarens och direktörens barn möts och får samma chans krävs därför att fler partier på nationell nivå börjar inse det Örebro, Nyköping och Malmö kommun redan har insett.
Nämligen att blandade elevgrupper är nyckeln för att skapa en jämlik kunskapsskola där varenda barn får samma chans att lyckas. Det är dags att reformera skolvalet.
