Foto: TT
Debattinlägg

”Politikens skolstrider saknar stöd hos svenska folket”

Publicerad

”Under de senaste åren har skolfrågorna ofta använts av politiska företrädare för att skapa motsättningar i debatten. Det är förledande att tro att de många och hårda orden på ömse sidor backas upp av stora väljarskaror. Så är inte fallet”, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Inte minst under det gångna året har debattens vågor slagit rekord. Striden om vinst i skolan har dominerat. Men politikerna går i otakt med väljarna.

Om politiken har till syfte att tjäna folkets vilja, finns en hel del att lära såväl inför valrörelsens slutspurt som den dag då valresultatet ska resultera i regeringsförhandlingar. Tiden lider och problemen förvärras, det är därför hög tid att ta ansvar och agera.

Lärarnas Riksförbund har uppdragit åt Exquiro Market Research att tillfråga 2 500 personer om deras åsikt i ett antal frågor om skolan.

Resultatet av undersökningen visar dels en stor samstämmighet i väljarkåren, dels att partiernas offentliga ställningstaganden i skolfrågor saknar grund i vad deras sympatisörer tycker.

Det är också tydligt att skolfrågan är viktig för väljarna.

Potentiellt 35 % av hela valmanskåren går att vinna på en bra skolpolitik. 2,5 miljoner väljare säger alltså att de skulle kunna tänka sig att rösta på ett annat parti än det egna, om det andra partiet har en bättre skolpolitik.

En grundläggande förutsättning för att den svenska skolan så starkt bidragit till välstånd och demokrati är att undervisningen har varit likvärdig. Detta inser väljarna. I undersökningen anger 92 % att likvärdigheten är viktig eller mycket viktig.

Försommarens riktigt inflammerade skolfråga har varit den om vinster i skolan.

Där finns ett kompakt motstånd i den samlade väljarkåren – 7 av 10 är emot att vinster kan göras på att driva skola.

Det ska dock inte sammanblandas med att man därmed är emot ett fritt skolval. 6 av 10 svarande är för ett fritt skolval, men samtidigt emot att vinst ska kunna tas ut.

Väljarna visar i undersökningen att de kan hålla två tankar i huvudet samtidigt; det vill säga att majoriteten är emot vinstuttag men ändå positiva till ett fritt skolval.

På samma sätt finns det en majoritet av väljarna som vill att staten ska ta över finansieringen av skolan. Det finns även en majoritet som vill gå så långt som att låta staten ta över alla skolor som idag är kommunala.

Naturligtvis skulle såväl debatt som verklighet se annorlunda ut om folkets röst fick råda.

Sverige förtjänar att ha ett skolsystem utan stora motsättningar. Vår kraft borde ägnas åt utmaningen i att se till att alla elever i Sverige får en likvärdig och kunskapsinriktad undervisning.

Med det som kommit fram i undersökningen borde de olika partierna söka enighet i stället för skillnader. Det borde inte vara svårt att enas kring:

  • Fastställ Skolkommissionens förslag om en lägstanivå för finansieringen av undervisning och elevhälsa för varje huvudman.

Nivån grundas på såväl strukturella som socio-ekonomiska faktorer. Då skapas bättre förutsättningar för likvärdighet och möjligheter till att verka kompensatoriskt. Eftersom resurserna bara får användas till undervisning och elevhälsa begränsas utrymmet för vinstutdelning.

  • Gör skolvalet obligatoriskt och låt det administreras av en offentlig myndighet. I valet ingår alla offentligt finansierade skolor, kommunala som fristående. Rättssäkerhet och likabehandling garanteras.
  • Rätten att välja skola ges inför varje stadium och till gymnasieskolan. En skola måste kunna planera för en längre period och veta vilka förutsättningar som gäller.
  • Grundprincipen är att man placeras på den skola man väljer. Är det för många sökande, gäller närhetsprincipen för de yngre eleverna, förskoleklassen till och med åk 6, och för de äldre barnen, årskurs 7-9, avgör lotten.

Lottning är en metod som är objektiv. Trots detta visade indignationen inga gränser när Skolkommissionen presenterade detta förslag förra året. Det är märkligt eftersom lottning är en erkänd och flitigt använd metod då det finns för många sökande till platser för högskolan.

Vi utmanar härmed partierna att möta väljarnas efterfrågan på en långsiktig och blocköverskridande plan för skolan.

Väljarna stakar ut vägen: Vinsterna är ett slöseri med resurser som skulle kunna gå till eleverna och undervisningen. Och staten bör ta över finansieringen till skolan.

På så sätt kan vi motverka skolsegregationen och skapa en skola som möter väljarnas efterfrågan: En likvärdig skola som väger upp skillnader mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Val 2018 - Skola

Mer i ämnet