Ardeshir Bibakabadi, verksamhetsledare Homan. Foto: Privat
Debattinlägg

”Pride bör absolut hållas i förorten”

Pride Järva ·

”Pridefestivaler och andra HBTQ-arrangemang bör absolut hållas i förorter, bland annat för att minska segregering och fördomar”, skriver Ardeshir Bibakabadi.

Idag arrangeras marschen Pride Järva för första gången på initiativ av SD-profilen Jan Sjunnesson.

Jag har för organisationen Homans räkning tvingats konfrontera invandrade just i Göteborgs förorter med föga respekt för vårt samhälles värderingar.

Det är en kamp som andra HBTQ-organisationer också bör gå in i.

De invandrade, som själva har flytt från förtryck, skall inte förtrycka andra, varken i religionens namn eller av kulturella skäl. De skall tvingas anpassa sig till nya värderingar, som grundas på de mänskliga rättigheterna, och inse sina skyldigheter.

Jag ser behovet eftersom jag har hotats av såväl landsmän som av migranter från andra länder.

Jag har hotats oftare av utlandsfödda än av svenska rasister och behöver fler som står på förortsbarrikaderna.

Om somliga skulle provoceras genom en Pride i förorter så må det vara hänt, även om den inte arrangeras av något annat parti än SD eller av någon etablerad HBTQ-organisation.

Pridefestivaler och andra HBTQ-arrangemang bör absolut hållas i förorter, bland annat för att minska segregering och fördomar.

Man bör också tänka på dem som bor i förorter och har svårt att flytta därifrån.

De tvingas bo kvar och lida av skräck i en hotfull miljö som skiljer sig avsevärt från förorter som exempelvis villaförorten Hovås eller Göteborgs innerstad.

I Stockholm är det en väldig skillnad mellan exempelvis Fittja, Tensta, Husby jämfört med till exempel Östermalm och Söder.

Det har kommit protester mot SD:s Pride för att partiet ses som ett suspekt parti eller värre, för att man ser en dold agenda och för att endast HBTQ-are bör få anordna Pridetåg.

Det är sant att SD har uppfattningar som finns på högerkanten och att företrädare har gjort avskyvärda uttalanden.

Dock stöds SD numera av ett mycket stort antal väljare och har blivit det tredje största partiet. En rimlig slutsats blir att man av demokratiska skäl bör fundera noga över sitt förhållningssätt till partiet.

Det viktiga är att man i varje situation gör sina egna reflektioner och grundar sin uppfattning på eftertanke och på de fakta som finns i stället för på antaganden.

Frågan att ställa är om SD kan påverkas i en för samhället önskvärd riktning och i så fall hur. Jag för min del anser att det att nödvändigt att man går in i sakdebatter, det må gälla invandring, frågor om etik och moral och annat. På tal om Pridetåget så bildade SD en HBTQ-grupp.

Finns det organiserade HBTQ-are inom SD är detta något att bygga på.

Detta av två skäl:

  • Gruppen påverkar förhoppningsvis partiet i en HBTQ-vänligare riktning. I så fall kan den behöva stöd från progressiva krafter.
  • HBTQ-are skall inte lämnas utanför utan känna stöd från likasinnade när det gäller att stå upp för rättigheter på detta område som är en så viktig del av  personligheten och sättet att leva.

Avslutningsvis håller jag alltså med om att Prider och andra HBTQ-vänliga aktiviteter i förorter är angelägna, inte minst i invandrartäta sådana.

Dessutom menar jag att Prider i mindre städer och orter är viktigare för den enskilde än stora evenemang i storstäder.

En HBTQ-are som reser till exempelvis Stockholm Pride för att kunna vara anonym och roa sig återgår sedan kanske till ett liv i smyg och förnekelse i sin hemstad eller hemort.

Då blir Priden en tillfällig befrielse från vardagen, bara för stunden, utan att något betydelsefullt har skett.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.