Christina Tallberg, ordförande för PRO, menar att arbetsgivare måste se till att personalen har rätt kunskaper – också när det gäller språket. Foto: TT/Anneli Nygårds
Debattinlägg

”Det behövs mer vårdpersonal – och de måste kunna svenska”

”Äldreomsorgen står inför en gigantisk utmaning i att rekrytera personal. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer Sverige år 2035 sakna 160 000 anställda inom vård och omsorg, om inget görs för att vända utvecklingen”, skriver debattören.

Om debattören

Christina Tallberg
Ordförande Pensionärernas riksorganisation

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Omsorgspersonal möter dagligen äldre personer som befinner sig i utsatta situationer.

En stor del av arbetet handlar om att kunna fånga upp och förstå äldre personers behov och önskemål samt att förmedla information.

Att kommunikationen fungerar är oerhört viktigt i alla omsorgsmöten. Personalen måste kunna kommunicera med den äldre personen själv, med den personens anhöriga men också med sina kollegor.

Därför måste arbetsgivare se till att personalen har rätt kunskaper också när det gäller språket. Pensionärernas riksorganisation, PRO, önskar åtgärder för att höja kunskapsnivån i svenska.

Att kunna flera språk är en tillgång i äldreomsorgen. Alltfler med annat modersmål än svenska når pensionsåldern, och behöver därmed också omsorg från samhället.

Att personal inom äldreomsorgen kan fler språk än svenska är en tillgång. Till exempel när en äldre dement person, som återgått till att enbart prata sitt modersmål, får träffa en undersköterska med samma modersmål.

Men svenska ska alltid vara en grundkompetens hos alla undersköterskor.

Personer som inte kan svenska arbetar idag ofta på egen hand, som inom hemtjänsten. De saknar ofta handledning eller utbildning i svenska, enligt en nyligen publicerad statlig utredning om kompetensen inom vård och omsorg (SOU 2019:20).

Det finns exempel på hur språkbrister kan orsaka rena kränkningar och även leda till livsfarliga situationer för äldre. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anser att språkbrister är en risk inom omsorgen.

Att inte kunna göra sig förstådd kan innebära skillnaden mellan liv och död.

Därför är det inte acceptabelt att äldre, många gånger i en utsatt och privat situation, inte kan kommunicera med personalen.

Språktester förs ofta fram som ett krav i debatten om språkbrist i äldreomsorgen. PRO menar att det finns fler lösningar.

Vi vill se kraftfulla åtgärder för att höja kunskaperna där behov finns. Vi bejakar att personer med annat modersmål än svenska arbetar inom äldreomsorgen. Fler personer, oavsett ursprung, behöver söka sig till jobb inom äldreomsorgen om vi ska kunna upprätthålla kvaliteten.  

Äldreomsorgen står inför en gigantisk utmaning i att rekrytera personal. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer Sverige år 2035 sakna 160 000 anställda inom vård och omsorg, om inget görs för att vända utvecklingen.

Det behövs alltså mer personal – och personalen måste kunna svenska.

Vissa åtgärder är mer angelägna än andra. Utredningen pekar på att det finns utbildare som till och med bedriver utbildning på elevernas hemspråk, för att få dem godkända. PRO menar att all utbildning ska ske på svenska.

PRO vill se förslag på hur fler ska få möjlighet att utbilda sig till undersköterskor och vårdbiträden. Vi vill också att arbetsgivarna fortbildar dem som redan finns i yrket, och att bristerna i språkkunskaper rättas till.

Vi ser en stor möjlighet att rekrytera personer till äldreomsorgen, om de bara rustas med rätt kompetens för sitt viktiga uppdrag.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.