Lösningen på dagens mjölkkris är inte att tvinga fram en ökad mjölkproduktion. För vår folkhälsa vore det optimala att sörja för att mjölkproducenter ges möjlighet att ställa om till vegetabilisk matproduktion.
Ända sedan årsskiftet har det rapporterats om hur vår mjölkindustri står inför sin värsta kris någonsin. Antalet mjölkbönder har halverats på tio år och mjölkpriserna ligger på bottennivåer.
Fallande priser på världsmarknaden och Rysslands sanktioner mot import av mjölkprodukter har gjort läget än mer akut.
Regeringen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har i media fört fram ett flertal förslag. Bland dessa en sänkning av dieselskatten, ambassadråd i Kina och Indien för att öka exporten till dessa länder, statliga lånegarantier och skärpt ursprungsmärkning. LRF har framfört att de skulle vilja se avskaffat betestvång och försämrat djurskydd. Tankesmedjan Timbro vill tillåta GMO-foder.
Vad många tyvärr helt bortser från i denna viktiga debatt är att det bästa för samhället vore en minskad produktion och konsumtion av mjölk och mjölkprodukter. Livsmedelsverket uppmanar till minskad mjölkkonsumtion för hälsa och miljö.
Ett mindre antal debattörer har fört fram miljövinster med minskad mjölkproduktion, bland annat Elin Röös och Hans-Örjan Nohrstedt på Svd Brännpunkt. Nohrstedt föreslår omställning till energigrödor för maximall miljövinst.
För maximal hälsovinst vore det optimala att stödja våra mjölkbönder i omställning från mjölkproduktion till vegetabilisk produktion.
Detta är redan provat med utomordentlig framgång i vårt grannland Finland. Karelen hade under 70-talet världens högsta dödlighet i hjärtinfarkt. Främsta orsaken till detta var att matintaget under den tiden liknade så kallad LCHF-kost och dominerades av charkvaror, kött och feta mejeriprodukter som ost, smör och grädde.
Genom goda samarbeten med näringsidkare, matproducenter och folkrörelser lyckades man inom ramen för ett statligt projekt ändra matvanorna i regionen.
Andelen mat från växtriket ökade markant med mer grönsaker i de traditionella köttgrytorna. Frukt var svårt att få tag på så man beslöt därför att inleda vad som kom att kallas ”Bär-projektet” – att öka bärproduktionen i regionen på bekostnad av mjölk.
Den mäktiga mjölkindustrin bekämpade hela projektet med negativa kampanjer som lyckligtvis fick motsatt verkan. Man lyckades få kooperativ av lokala mjölkbönder att skifta sin produktion från mjölk till bär (”from dairies to berries”).
Vinsterna för folkhälsan man åstadkom är fram till idag oöverträffade. De genomsnittliga kolesterolnivåerna i befolkningen sjönk från obegripligt höga 6,9 mmol/liter till måttligt förhöjda 5,7 och dödligheten i hjärtinfarkt sjönk med 70 procent på 25 år.
Sverige har idag mycket att vinna på minskad konsumtion av mjölkprodukter. Feta mejeriprodukter i kosten höjer våra kolesterolvärden och orsakar hjärtkärlsjukdom.
En stor andel av de 30 000 hjärtinfarkter vi svenskar insjuknar i varje år skulle på så vis kunna förebyggas. Mejeriprodukter oavsett fetthalt har uppvisat tydliga samband med prostatacancer vilket därigenom skulle minska om vi drog ned på vårt mjölkintag.
Låt oss därför lära av Finland och som huvudsaklig åtgärd för att stävja mjölkkrisen på olika vis stödja våra bönder att ställa om till vegetabilisk produktion för både miljö och vår hälsa.
Jag har inga band till varken mjölk- eller bärindustrin men är läkare och brinner för folkhälsan. Jag vill uppmana vår regering och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) att se över lämpligaste stödåtgärder för en sådan omställning och att dessa genomförs omgående.
Vidare vill jag uppmuntra alla Sveriges mjölkbönder att kräva omställningsstöd och att ni även påverkar era uppdragsgivare i den mäktiga mjölkindustrin att inte motverka denna sunda utveckling.