Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister med samordningsansvar i regeringen för frågan om utsatta EU-medborgare. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Debattinlägg

”Fattigdomsbekämpning är en feministisk fråga”

Publicerad

EU-MIGRANTER · ”Jag accepterar inte att vissa ska nöja sig med att be om pengar på gatan”, skriver Åsa Regnér (S).

Om debattören

Åsa Regnér
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

BAKGRUND

Jag välkomnar debatten om hur utsatta EU-medborgare, ofta rumäner och romer, som lever i fattigdom i sina hemländer och kommer till Sverige för att be om pengar för sitt uppehälle ska få en bättre tillvaro.

Regeringen har arbetat hårt sen vi tillträdde för att förbättra situationen.

Vi tycker inte att situationen med att sova på gatan eller i ett tältläger är hållbar och vill bidra till att både utsatthet och behovet av tiggeri minskar och upphör.

Regeringen har frekvent och kontinuerlig kontakt med kommuner, organisationer och kyrkor som stödjer utsatta EU-medborgare i Sverige i det akuta läget.

Sedan snart ett år tillbaks arbetar också en nationell samordnare med frågan.

Regeringen har även avsatt 50 miljoner kronor genom Fead-fonden för att stödja sådant arbete i Sverige.

Parallellt med detta har regeringen och jag även byggt upp ett bilateralt arbete och slutit samarbetsavtal med Rumänien och arbetar aktivt för ett liknande avtal med Bulgarien.

Det handlar om fattigdomsbekämpning med fokus på barns och kvinnors rättigheter liksom expertutbyte i sociala frågor.

Avtalet bjuder dessutom in till samarbete med organisationer, myndigheter, experter och näringsliv. En arbetsgrupp med medlemmar från både Sverige och Rumänien träffas kontinuerligt.

I slutet av november träffar vi också en referensgrupp med svenska frivilligorganisationer.

Från rumänsk sida trycker man också på behovet av arbete på lokal nivå och att näringslivet investerar.

Svenska organisationer som är aktiva i Rumänien har ofta lång och bred erfarenhet av situationen där.

Deras kunnande och uthålliga fokus på fattigdomsbekämpning och rättigheter i kombination med de möjligheter som avtalet och EU-fonderna ger, skapar ett meningsfullt sammanhang för den som vill stödja genom att betala in pengar till frivilligorganisationer.

Vi tror av dessa skäl att pengarna gör mycket god nytta där för att människor långsiktigt och hållbart ska kunna bygga sina egna liv med skola, jobb och bostäder.

Sverige har en lång tradition av att bidra till förändrade strukturer för minskad ekonomisk utsatthet och genomförande av rättigheter.

Föredrar man att istället eller också att ge till den som ber om pengar på gatan ska man göra det. Det står varje person fritt.

Oavsett vilket måste respekten för individen och mänskliga rättigheter respekteras. Att människor i Sverige är generösa och givmilda är en stor tillgång.

Rumänien och Bulgarien är medlemsländer i EU som måste förväntas vilja sörja för sina egna medborgare.

För att ytterligare stärka våra ambitioner besökte min statssekreterare Bulgarien i början av veckan för att ta fler steg mot ett samarbetsavtal.

Jag har en dialog med EU-kommissionen och fått gehör för vikten av deras engagemang för att EU:s strukturfonder effektivt ska bidra till avtalets genomförande och ökat tryck för efterlevande av mänskliga rättigheter och social inkludering på relevanta områden.

Jag har också haft flera möten med EU:s kommissionär med ansvar för anti-diskriminering, bland annat antiziganism samt barnrätt och jämställdhet, Vera Jourova.

Jag har jobbat hela mitt vuxna liv med flickors och kvinnors rättigheter för utbildning, egen försörjning och makt över sina egna liv. Jag accepterar inte att vissa ska nöja sig med att be om pengar på gatan.

Jag vill arbeta hårt och systematiskt för bättre liv även för dessa kvinnor. Därför är jämställdhet en central del i till exempel samarbetsavtalet med Rumänien och i våra övriga ambitioner på området.

Det är inte bara en fattigdomsfråga, detta är även en feministisk fråga.

Det förvånar mig därför att Gudrun Schyman (Fi) inte alls tar upp jämställdhetsaspekteten i sina debattinlägg på SVT Opinion.

Situationen för utsatta EU-medborgare kommer även fortsättningsvis att må väl av goda förslag och brett engagemang. Jag ser fram emot en fortsatt bred dialog.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Migrantlägret i Malmö

Mer i ämnet