Bilden ur UG-reportaget ”Vem kan rädda Sanne?” som följs upp i kvällens Uppdrag Granskning (10 april). Artikelförfattaren listar några åtgärder som hon menar måste genomföras snarast för att förbättra vården. Foto: SVT
Debattinlägg

”Riv, bygg om och bygg upp vården för dubbeldiagnosticerade!”

Publicerad

”Idag finns ingen med huvudansvar och de olika instanserna gör oftast sitt utan att kommunicera, med följd att patienten faller i slukhålet mellan dem”, skriver Eva Andersson- Wilks apropå uppföljningen av UG-reportaget om Sanne.

Om debattören

Eva Andersson-Wilks
Leg psykoterapeut, Initiativtagare till Hearingen 28 feb 2019

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I ett antal granskande tv-reportage om människor med dubbeldiagnoser (psykisk ohälsa och beroendesjukdom) har vi fått ta del av en verklighet de flesta inte trodde var möjlig.

Denna sjukdomsgrupp tillhör de svårast sjuka och far så illa att drygt 900 personer dör per år. Ändå fortsätter vi att tillåta en vård och ett omhändertagande som kan beskrivas som lappa och laga, men där hålen är större än lapparna.

Sjukdomen kräver insatser från olika håll. Idag finns ingen med huvudansvar och de olika instanserna gör oftast sitt utan att kommunicera, med följd att patienten faller i slukhålet mellan dem.

En person med denna samsjuklighet behöver medicinsk behandling för båda sina sjukdomar.

I dag får man inte adekvat psykiatrisk vård om man har beroendeproblematik och beroendevård om man har psykisk ohälsa . Många behandlingshem tillåter till exempel inte en patient med ADHD att använda sin medicinska dos för sitt funktionshinder.

Vid återfall, som är vanligt vid beroende, slängs personen ut på gatan från behandlingshemmet. Likaså efter en överdos då personen upplivats på akuten, och sedan snabbt skrivs ut igen.

Ingen frågar om personens situation, kontaktar socialtjänst eller tar ansvar! Ute väntar hemlöshet, kriminalitet, utsatthet….

I dag har vi två tvångslagstiftningar: LVM respektive LPT, med olika huvudmän. Dagens LVM kräver nästan döende patienter och LVM-hemmen är många gånger bara en förvaringsplats.

Även efter en vistelse här släpps man ut till ingenting eller i bästa fall ett behandlingshem.

Den dag vi förstår hur låg funktionsnivå denna patientgrupp egentligen har förstår vi också hur mycket vård och hjälp de behöver från allra första början.

Den finns enskilda ställen som visat hur man kan lyckas bättre. Jag tänker på ACT-teamet i Skåne, Södertäljemodellen (som man nedmonterade trots god evidens) och IPS i Eskilstuna.

Åtgärder behövs snarast!

  • Utse en huvudman med huvudansvar för patienten och som hela tiden följer upp vad som beslutas av de inblandade instanserna.
  • Utred patienterna ordentligt och samarbeta mellan vårdinstanserna för en individuellt anpassad vård, medicinering och sociala insatser.
  • Se till att ha en tvångslagstiftning som används för att verkligen hjälpa patienten.
  • Sluta straffa personer med dubbeldiagnoser, dvs slänga ut dem utan en fortsatt vårdplan.
  • Tag fram en behandlingskedja med utgångspunkt best practice.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.