Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debattinlägg

”Franchisetagarna köper en dröm”

Publicerad
FÖRETAGANDE ·

”Flera franchisetagare kliver ur sina franchiserelationer med stora personliga skulder efter att ha arbetat 10-14 timmar per dag”, skriver Robert Dimmlich.

Om debattören

Robert Dimmlich 
VD Sveriges Franchisetagare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I Sverige finns över 30 000 franchisetagare. Det är en näringsform som växer.

I början av november publicerades ett granskande reportage i Expressen om Reitan, ägare till Pressbyrån, 7-eleven och Shell/7-eleven.

I reportagen framgick det hur obalanserad franchiserelationen de facto är. Hur ägarna tar ut enorma vinster och hur franchisetagarna ikläder sig oproportionerliga risker och binder upp sin fysiska person med bland annat borgensåtaganden.

Flera franchisetagare kliver ur sina franchiserelationer med stora personliga skulder efter att ha arbetat 10-14 timmar per dag. Avtalsfrihet mellan näringsidkare har en lång tradition i Sverige och principen är god.

Men mellan franchisegivare och tagare finns inget utrymme för förhandling. I exemplet med Reitan skriver man på ett standardiserat avtal på 60 sidor – ett avtal som är komplext, svårtolkat och motsägelsefullt.

Ett avtal som binder upp franchisetagaren och dess företrädare samt ger franchisegivaren långtgående rättigheter och rådighet över franchisetagarens verksamhet.

Det finns ingen franchisetagare inom Reitan, som vi varit i kontakt med, som förstår eller kan tolka avtalet – än mindre förhandla om villkoren.

Flertalet av franchisetagarna köper en dröm, många är unga och nysvenskar, och vill inget hellre än att pröva lyckan i ett system som framhålls som framgångsrikt.

Flera av landets nystartade företag är just inom franchise. När man skriver på ett franchiseavtal, även i aktiebolagsform, binder man även upp sin fysiska person i en mängd åtaganden.

I praktiken kan många franchisetagare inte ens gå i konkurs, utan blir utelämnade till franchisegivarens goda vilja. En konkurs utlöser innevarande skulder till franchisegivaren, som normalt är den största fordringsägaren som också genom god vilja kan efterskänka delar eller återföra pengar i form av marknadsstöd.

En konkurs utlöser ett borgensåtagande, vilket gör att merparten av franchisetagare i denna situation istället väljer att öka sina personliga insatser eller kliva av genom att sälja sitt bolag till franchisegivaren för en obefintlig summa.

Franchisetagarna i Sverige behöver ett starkare skydd. Efter decennier av lobbyarbete stiftades en lag 2006, Lag om franchisegivares informationsskyldighet.

Att det stiftats en lag för franchisetagare är ett steg i rätt riktning men lagen är uddlös. Dels reglerar den bara händelser inför en franchiserelation, dels finns inga relevanta straffsanktioner om franchisegivaren bryter mot lagen.

Att lagen aldrig prövats är ytterligare ett bevis på dess irrelevans. Det är nu dags att skärpa lagen och ge landets franchisetagare ett sunt och rimligt skydd.

Enligt oss behövs ett grundskydd som adresserar franchisetagarnas utsatta situation och som balanserar deras beroendeställning.

En lyckad franchiserelation bygger på att båda parter är lönsamma och att man bedriver affärer där man delar risk och utkomst.

Det finns alldeles för många avarter, oseriösa franchisesystem och franchisetagare vars privata ekonomi är skjuten i sank.

För er som överväger att bli franchisetagare, så bör ni särskilt ha i åtanke att inte knyta upp er med personliga åtaganden såsom konkurrensklausuler, borgensåtaganden och vitesklausuler så långt det är möjligt.

Och alltid försöka ta reda på om kalkyler och affärsplaner är relevanta och realistiska.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Ekonomidebatten

Mer i ämnet