BÖRSRAS De senaste veckorna har kurserna på Stockholmsbörsen svängt fram och tillbaka över dagen betydligt kraftigare än de brukar göra, vilket till stor del beror på att handeln i dag ser helt annorlunda ut än tidigare. Handeln sker blixtsnabbt via datorer. Hittills under augusti månad är det inte ens människor inblandade i de flesta affärer som gjorts på Stockholmsbörsen, skriver Torbjörn Isacson, börskrönikör på E24.
Finansiella våldsverkare härjar på världens finansmarknader just nu. Det skapar stora problem för allt från småsparare till stora banker och hela stater.
Men de politiska nedslagen som dominerar nu ger bara kortsiktiga lösningar.
Dagens aktiemarknad är långt ifrån det traditionella börshuset, där aktiemäklare under några timmar varje dag köper och säljer aktier, och aktieägarna efter någon vecka kan hämta ut sina aktiebrev på banken. Istället sker handeln blixtsnabbt via datorer. Hittills under augusti månad är det inte ens människor inblandade i de flesta affärer som gjorts på Stockholmsbörsen. Bakom handeln ligger i stället förprogrammerade datorer, det är med andra ord en slags robotar som gör de flesta affärerna på börsen. Firmorna som äger robotarna är i stort sett aldrig svenska, utan sitter runtom i världen. Däremot handlar det om att få sätta sin dator så nära Stockholmsbörsens egna datorer som möjligt. Kampen handlar om att vinna mikrosekunder, innan en traditionell aktiemäklare ens hinner blinka kan det ha skett tusentals avslut i Volvo, Ericsson, H&M eller någon annan aktie.
Det finns också firmor som manipulerar prisbilden för aktier genom att vräka ut köp- och säljordrar som dras tillbaka efter någon bråkdel av en sekund. Dessutom sker den mesta handeln inte längre ens i aktier, utan en rad andra värdepapper som optioner, terminer och börshandlade fonder, så kallade ETFer. I stället för att köpa och äga en aktie handlar det om avancerade positioner med de här olika instrumenten inblandade.
På senare tid har inte bara robothandeln blivit allt mer omstridd, utan också blankningen. Att blanka innebär att sälja en aktie man inte äger. I förra veckan förbjöds blankning i bankaktier i Frankrike, Spanien, Italien och Belgien. Detta sedan en del aktieplacerare anklagats för att ha spridit falska rykten för att kunna blanka och köpa tillbaka aktierna billigare.
De senaste veckorna har kurserna på Stockholmsbörsen svängt fram och tillbaka över dagen betydligt kraftigare än de brukar göra, vilket till stor del beror på att handeln i dag ser helt annorlunda ut än tidigare. Det är skadligt för förtroendet för aktiemarknaden, vilket påverkar allt från småsparare till pensionsförvaltare och de företag som är beroende av att kunna få in pengar från börsen, det vill säga aktiemarknadens traditionella roll.
Men de panikartade förbud som det nu höjs röster för är sällan en bra långsiktig lösning på problemen. Både blankning och snabb datorhandel är inslag som kommit till aktiemarknaden för att stanna, och även om de har nackdelar så finns det fördelar med att ha dem kvar.
I grunden handlar det trots allt framför allt om att en rad nationalstater och finansiella institut själva dragit på sig stora problem, som de har väldigt svårt att lösa.
Att skicka ut 16 000 poliser i London och tala om förbud kring sociala meder som twitter och facebook är inte någon långsiktig lösning på de problem som samtidigt skakar England. Det är snarast typiskt politiska panikåtgärder, som ger sken av handlingskraft.
Finansmarknaden behöver – precis som flera andra centrala och avreglerade marknader – en fungerande övervakning som hela tiden har örat nära marknaden, och inte drar sig för att vara obekväm. Övervakningsmyndigheterna måste kunna arbeta betydligt mer aktivt än reaktivt för att få stopp på finanshuliganerna.
På många håll handlar det snarast om att blunda, för att sedan hamna i panik när det går överstyr. Och därefter är det lätt att hemfalla åt åtgärder som kanske ser bra ut på pappret, men i själva verket ofta skjuter förbi målet.
I ett debattinlägg i DN på tisdagen skriver regeringens Anders Borg, Peter Norman och Anna Kinberg Batra bland annat att de vill förbättra tillsynen och ge mer pengar till finansinspektionen. Förhoppningsvis slutar det i något mer än några tomma politiska floskler.