Samma stadsdelar i våra storstäder som för trettio år sedan hade lägst skolresultat har det än idag. ”Rektor Hamid” listar i artikeln de åtgärder han tror kan förändra situationen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Debattinlägg

”Så bryter man utanförskapet i skolan”

Publicerad

”Jag hoppas att vi inte sitter här om trettio år och ser nya generationer av ungdomar växa upp i utanförskap. Det har samhället inte råd med”, skriver Hamid Zafar, fd rektor i Biskopsgården och Angered.

Om debattören

Hamid Zafar
Barn- och utbildningschef i Mullsjö, fd rektor i Biskopsgården och Angered

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Skolsegregationen är utan tvekan en av vår tids största utmaningar. 

Det är dock inte någon ny insikt.

Expressen gjorde en kartläggning av samtliga högstadieskolors betygsresultat redan för trettio år sedan. Kartläggningen fungerar också som ett facit.

Samma stadsdelar i våra storstäder som för trettio år sedan hade lägst skolresultat har det än idag. Rosengård i Malmö, Angered i Göteborg, Rinkeby i Stockholm.

Samma områden präglades av ett stort utanförskap redan då.

Att verka som lärare och rektor i dessa områden innebär ofta att kunskapsuppdraget måste kombineras med att hantera elevernas sociala problematik och hemsituation med trångboddhet och allt vad det innebär.

Det ställer höga krav på skolan.

Jag har verkat som rektor i några av våra särskilt utsatta områden och här är mina lärdomar men också råd till politiker.

Jag hoppas att vi inte sitter här om trettio år och ser nya generationer av ungdomar växa upp i utanförskap. Det har samhället inte råd med.

1. En majoritet av de nyanlända bosätter sig i områden där det redan människor i utanförskap och barnen börjar på skolor som redan tagit emot många nyanlända.

Det spär på ett redan etablerat utanförskap.

För att åstadkomma en förändring måste EBO-lagen rivas upp. Nyanlända måste fördelas på hela riket.

Inte minst kommer elevernas skolgång gynnas av detta då de socialiserar sig med svenska barn som gynnar deras språkutveckling.

Det säger sig självt att dina chanser att förvärva ett utvecklat språk försvåras när du går i en klass där en majoritet av eleverna talar bristfällig svenska.

Om familjer bor i segregerade områden måste möjligheten till bussning till skolor i andra stadsdelar införas. Detta innebär att det fria skolvalet måste ses över och förändras.

2. Skolor i segregerade områden behöver de bästa lärarna och rektorerna. Tyvärr är det också på just dessa skolor högst omsättning på rektorer och lärare.

Idag finns ett statligt lönepåslag för rektorer som arbetar på dessa skolor. Motsvarande lönepåslag måste införas även för lärare.

Påslaget ska vara öronmärkt och utbetalas under den tid man är verksam på dessa skolor.

3. Skolor i utanförskapsområden måste satsa resurserna på kunskapshöjande insatser. Min erfarenhet är att skolor i dessa områden ofta får missriktade resurser som är kontraproduktiva.

Istället för behöriga lärare gödslas det med pengar på fritidsledare, personal från socialtjänst etc.

Det leder sällan till bättre måluppfyllelse. Insatserna måste vara direkt kopplade till syftet att höja måluppfyllelsen.

4. Undervisa föräldrar i skollag och läroplan. Avsätt föräldramöten till att informera föräldrar om skyldigheter och rättigheter.

Det är inte minst en fråga om likvärdighet. Föräldrar i utanförskapsområden har ofta en bristfällig insikt i skolans uppdrag.

Det betyder inte att de har låga förväntningar på skolan. Tvärtom.

Många gånger finns en förväntan från föräldrar att skolan ska utöva en social uppfostran. Vilket inte är lärarens uppdrag.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.