Preventiva insatser är viktiga för att minska antalet drunkningar, skriver Andreas Claesson och Camilla Wikland i ett debattinlägg och listar några lärdomar som de hoppas alla kommuner kan ta fasta på. Foto: Johan Nilsson/TT/Privat
Debattinlägg

”Så kan vi förebygga drunkningsolyckor”

”Den medicinska utgångspunkten är att allt mer än 10 minuter under ytan oftast innebär död eller svåra hjärnskador. Alla kommuner bör se över sin förmåga att agera på större badplatser där många människor samlas”, skriver Andreas Claesson, ordförande för svenska HLR-rådet och Camilla Wikland, ordförande för Svenska livräddningssällskapet, i ett debattinlägg.

Om debattörerna

Andreas Claesson
Ordförande för Svenska HLR-rådet
Camilla Wikland
Ordförande för Svenska livräddningssällskapet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Antalet drunkningar har ökat dramatiskt i det varma vädret, under juli drunknade 35 personer enligt Svenska livräddningssällskapet (SLS).

Dålig simkunnighet, överskattande av den egna förmågan, bristande tillsyn på barn, alkohol och droger, sjukdom och avsaknad av flytväst är några förklaringar. I en del fall överlever individen men svårt hjärnskadad med ett livslångt lidande framför sig.

Preventiva insatser är viktiga för att minska antalet drunkningar i Sverige men om olyckan ändå är framme så spelar människor i närheten en helt avgörande roll.

Alla i samhället bör tidigt kunna initiera behandling med hjärt-lungräddning (HLR: omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar) samt kunna använda en hjärtstartare. Uppemot 70% kan överleva ett plötsligt hjärtstopp vid tidiga insatser.

I evidensbaserade riktlinjer från det Europeiska HLR-rådet från 2015 sammanfattas att när en person hamnar under ytan vid drunkning så är majoriteten av de drabbade antingen döda eller svårt hjärnskadade redan efter 10 minuter. Forskningsdata från det Svenska HLR-registret visar samtidigt att räddningsenheter påbörjar sin framkörning i mediantid först efter 5 minuter, ambulansen anländer i snitt efter 15 minuter.

Utifrån den medicinska utgångspunkten att mer än 10 minuter under ytan oftast innebär död eller svåra hjärnskador bör alla kommuner se över sin förmåga att agera på större badplatser där många människor samlas.

En cirkel kring brandstationen som symboliserar en framkörningstid på 5 minuter ger en tydlig indikation vilka badplatser som kan nås inom 10 minuter. I och utanför denna bör kompletterande åtgärder med utbildade livräddare övervägas.

Mycket goda erfarenheter finns inom Svenska Livräddningssällskapet som bevakar stränder vid bland annat Tylösand, Tofta på Gotland, i Vellinge samt i Göteborg.

Här är några lärdomar som vi vill dela med oss av:

  • Prevention. Livräddarna informerar personer i risk för drunkning såsom dåligt simkunniga, alkohol/drogpåverkade, barn på flytleksaker eller personer i närheten av starka utströmmar.
     
  • Bevakning. Endast 30% av drunkningarna är bevittnade, dvs någon ser eller hör personen försvinna under ytan. Livräddare tränas i att känna igen tidiga tecken på drunkning och dålig simförmåga.
     
  • Räddning. Vattenlivräddning medför risker, ibland drunknar räddaren då driften att rädda nära och kära överstiger livräddningsförmågan. Livräddaren kan i team på ett säkert sätt med flythjälp utföra strandnära vattenlivräddning innan räddningstjänstens ankomst.
     
  • Första hjälpen och HLR. Livräddaren kan tillföra inblåsningar redan i vattnet samt ge tidig HLR med tillägg av hjärtstartare i såväl båt som på strand, land och brygga innan ambulansens ankomst.

Kommuner och landsting måste inventera den lokala förmågan att agera vid drunkning utifrån responstid och ge invånare och besökare i Sverige möjligheten att bada säkrare.

Många fler kommer dessvärre att drunkna under kommande dagar.

Det är dags att agera nu!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.