Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Såhär praktiserar svenska domstolar shari’a

BRUDPENG · Juristen Nadja Hatem:

BRUDPENG Igår rapporterades det i nyheterna om hur en man från Iran dömts av tingsrätten att betala en muslimsk brudpeng på två miljoner kronor, så kallad mahr, till sin före detta hustru efter skilsmässa. Brudpengsprincipen ingår i shari’a, Allahs lagsystem, som i och med de senaste årens invandring från den muslimska världen har blivit en allt vanligare realitet även för svenska domstolar. Detta är möjligt eftersom man inom intern svensk rätt uppfattar mahr-överenskommelsen som ett förmögenhetsrättsligt avtal som bygger på avtalsfriheten. Det menar Nadja Hatem, jurist.

Shari’a är Allahs lagsystem där allt från civilrätt, straffrätt, processrätt, offentlig, internationell rätt, till regler som hör till religionens och det sociala livets område återfinns. Shari’a är ett mycket diffust begrepp och tillämpningen av detta system kan se olika ut i den muslimska världen. Tillämpningen av shari’a kan skilja sig beroende på vilken muslimsk rättsskola som det rör sig om och i vilket muslimskt land man befinner sig. Saudiarabien och Iran är de enda länderna där shari’a är officiellt lag. Kombinationen av dessa källor kan se olika ut i olika länder och regioner. I de flesta muslimska länder används idag shari’a endast inom familjerätten och reglerar därför enbart frågor som äktenskap, skilsmässa och arv. Inom andra juridiska områden används istället sekulära lagar inspirerade av västerländsk modern lag.

I Sverige finns idag närmare en halv miljon svenskar med muslimskt ursprung och det finns mer än 185 lokala islamiska församlingar, men få moskéer. I de allra flesta fall följs svensk lag i hela Sverige, men det är en sanning med modifikation då flertalet svenska muslimer har på grund av sin trosuppfattning även shari’a att följa, och med shari’a i Sverige menas framförallt de familjerättsliga reglerna.

När ett par ingår äktenskapenligt shari’a, krävs det för att ett giltigt äktenskap ska anses vara ingånget, att ett skriftligt äktenskapskontrakt i närvaro av två vittnen upprättats. Äktenskapskontraktet, som måste föreligga och registreras för att äktenskapet ska få civilrättslig verkan, bör bland annat innehålla uppgifter om hustruns mahr, vilket begrepp närmast kan översättas till brudpenning.

Mahr bestäms av parterna och kan variera beroende på brudens familjs ekonomi och innebär att mannen är skyldig att betala hustrun en del av brudpenningen vid äktenskapets ingående och en del vid en eventuell skilsmässa.

Detta är något som makarna kan avtala om och på så vis kan mahr, om det utbetalas vid en förskjutning, ses som skadestånd till kvinnan och även kan komma att förhindra godtyckliga förskjutningar.

I Sverige har de senaste årens invandring från den muslimska världen lett till att frågan om mahr blivit en realitet även för svenska domstolar. I det svenska rättssystemet kan man skönja en vilja, om än liten, att ta in regler som faller inom shari’a. Framförallt gäller det mahr som har blivit föremål för svensk domstol och som domstolen tvingats ta ställning till. 


Inom intern svensk rätt uppfattas mahr-överenskommelsen som ett förmögenhetsrättsligt avtal som bygger på avtalsfriheten, som i sin tur innebär att parterna får avtala om det mesta.

Att mahr görs till en förutsättning för att kvinnan ska vara villigt att ingå äktenskap kan även i få undantagsfall anses som stötande och därmed anses även mahr-kontraktet som ogiltigt enligt svensk rätt.

När mahr aktualiseras, så har makarna eller någon av dem i de flesta fall genom sitt medborgarskap eller hemvist en naturlig koppling till ett muslimskt land där mahr som rättsordning utgör ett väletablerat och reglerat rättsinstitut. När ett sådant fall uppkommer i Sverige ställs svensk domstol inför att ta ställning till vilket lands lag som den ska följa.

I svensk rättspraxis har frågor om mahr avgjorts ett flertal gånger. Det finns dock två viktiga avgöranden att notera där hovrätten har kvalificerat mahr på två olika sätt i svensk domstol. I första fallet ansågs mahr som något som inte direkt handlade om makes underhållsskyldighet, men låg så nära den att det internationellt privaträttsligt skulle behandlas enligt samma svenska oskrivna kollisionsregel som underhållsskyldigheten medan det i andra fallet ansågs att mahr var hemmahörande bland äktenskapets rättsverkningar i förmögenhetsrättsligt avseende. Eftersom frågor om mahr kan skilja sig beroende på vilket land avtalet ingått behöver den heller inte enligt svensk domstol kvalificeras på samma sätt utan kan skilja sig från fall till fall.

Att frågor om shari’a, i synnerhet mahr, allt oftare blir en realitet för svenska domstolar är en naturlig utveckling med hänsyn till att fler och fler människor ingår eller har ingått juridiskt giltiga handlingar i andra länder och i enlighet med andra länders rättssystem. Att svensk domstol idag tvingas avgöra tvister med koppling till rättshandlingar som ingåtts i andra länder är inte enbart en realitet utan även ett område som i framtiden kommer att aktualiseras i större utsträckning för verksamma och för rättsväsendet, så länge det inte strider mot ordre public. Detta oavsett om det rör sig om rättshandlingar som ingått enligt fransk, amerikansk eller sharialag.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.