• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Kumla kommun, i Örebro län. Det kommunala dricksvattnet är påvisat förorenat av bakterier. Kommunledningen uppmanar alla att koka vattnet före förtäring. Läs mer här

Foto: Jessica Gow/TT
Debattinlägg

”Sämre kunskapsfokus att låta var sjunde elev slås ut”

Publicerad

”Det krävs att gymnasieskolan öppnas för fler elever, inte minst gäller det gymnasieskolans yrkesprogram. Det är inte rimligt att gymnasieskolan är helt stängd för stora grupper av elever som ”misslyckats” i enstaka ämnen”, skriver debattörerna.

Om debattörerna

Daniel Färm
chef, Tankesmedjan Tiden
Mats Wingborg och Sten Svensson
rapportförfattare
Anders Österberg
ordförande Unga Örnar
Helén Pettersson
ordförande ABF

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Nästan 16 procent av eleverna som lämnade grundskolan 2018 blev inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

För att lösa detta problem föreslår Roger Haddad (L) olika satsningar för att stärka studieron i klassrummen. Det är bra och viktigt, liksom andra insatser för att stärka kunskapsinlärningen i skolan.

Men Haddads förslag är otillräckliga. Även med de satsningar som han föreslår kommer vissa elever att underkännas och dömas till utanförskap.

På vilket sätt stärker det Sverige som kunskapsnation?  

Det är möjligt att Haddad kan acceptera att stora grupper elever varje år slås ut och slutar att studera.

Men det är en uppgivenhet eller likgiltighet som vi inte kan acceptera.  

Haddad ondgör sig också över att vi vill öppna för att även elever som inte blivit godkända i matematik ska kunna söka till yrkesprogram.

Även här har Haddad missuppfattat oss: Vi vill inte sänka kunskapsnivån.

Men faktum kvarstår: många av de som inte blir behöriga till gymnasiet har fått underkänt i just matematik. Vad är bäst: att dessa elever inte läser vare sig matematik eller något annat ämne för att de slås ut och spärras från att gå en gymnasieutbildning – eller att de ändå får gå ett yrkesprogram?  

Det är viktigt att stärka undervisningen.

Men problemet är att skolsystemet som sådant ändå bygger på att vissa underkänns. Även om skolans undervisning blir bättre kommer det att finnas elever som inte klarar dessa krav. Vad ska hända med dem?

Idag erbjuds dessa elever kortare introduktionsprogram, men de har för det mesta varit en återvändsgränd. Statistik visar att de som inte blir behöriga till något nationellt gymnasieprogram får det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Ett syfte med introduktionsprogram är att få eleverna att i ett senare skede gå ett nationellt gymnasieprogram, men i realiteten tar färre än hälften en gymnasieexamen. 

Det nuvarande systemet stänger dörren för en stor grupp elever, främst för ungdomar från LO-familjer. Om föräldrarna har kort utbildning är det fyra gånger vanligare att eleverna inte blir behöriga jämfört med om minst en förälder har högskoleutbildning.

Det räcker följaktligen inte med att skolan får mer resurser.

Det krävs också att gymnasieskolan öppnas för fler elever, inte minst gäller det gymnasieskolans yrkesprogram. Det är inte rimligt att gymnasieskolan är helt stängd för stora grupper av elever som ”misslyckats” i enstaka ämnen.

Det är dåligt både för dessa elever och för samhället att de utestängs från gymnasieskolan. Sedan krävs också förbättringar av gymnasieskolan – så att fler elever fullföljer utbildningarna. Inte minst handlar det om att göra yrkesprogrammen mer attraktiva. 

Det är hög tid att göra upp med det utslagningssystem i skolan som Haddad försvarar.

Vi hoppas att Liberalerna kan lyssna på argument för hur vi kan se till att alla verkligen får möjlighet att skaffa sig åtminstone en gymnasieutbildning.

Det är nödvändigt på morgondagens arbetsmarknad. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.