Från vänster: Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, Christer Mattsson, bitr. föreståndare Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Foto: Lena Dahlström, Elisabeth Ohlson Wallin

”Ge skolan resurser för att mota den växande extremismen”

DEBATTINLÄGG · ”För att möta hotet från den växande extremismen så måste följande göras: Ge skolkuratorer mer tid för varje elev och satsa på skolpersonal som har möjlighet att följa upp elevernas frågor och psykiska hälsa”, skriver Åsa Fahlén, Heike Erkers och Christer Mattsson

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas riksförbund
Christer Mattsson
Bitr. föreståndare Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR

Om några månader ska svenska folket bestämma Sveriges framtid i allmänna val. För många av oss är det en högtidsstund och en viktig symbol för att vi lever i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Samtidigt vet vi att det finns de som föraktar denna process och istället önskar sig bort till ett tillstånd där olika former av diktatur, med eller utan politisk eller teokratisk överbyggnad, istället är det eftersträvansvärda idealet.

När valarbetet nu är inlett så finns det alltså de som gör allt för att utnyttja demokratins arenor för att föra ut extremistiska hatbudskap och i förlängningen önskar avskaffa demokratin.

Skolan utgör en viktig arena för att tidigt i en människas liv värna om och utveckla ett förhållningssätt och förståelse för oliktänkande. Grunden för detta arbete är att alla elever måste få uttrycka vad de tycker och tänker.

Men det måste också finnas lärare som har verktygen att hantera dessa ibland svåra diskussioner för att undvika att de fastnar i fruktlös konfrontation.

Genom fördömanden låser man ofta åsikterna istället för att lära av varandra och modifiera sina ståndpunkter. Samtidigt kan förstås inte allt passera, utan skolan och myndigheter måste i alla lägen stå upp för den värdegrund och lagstiftning som skolan och samhället bygger på.

Men nyckeln är som så ofta att lärare har tid, kunskap och kompetens för sitt jobb. Lärare har en gedigen utbildning men kunskaperna kräver ständig påfyllning.

Dessutom så kräver det tid att tillsammans med kollegor diskutera hur man bäst ska möta extrema åsikter och hur man tillsammans ska lägga upp hållbara strategier för att möta extremism i klassrummen.

Även socialtjänsten har en viktig roll i arbetet med att förhindra rekrytering till våldsutövande extremism och hjälpa och vägleda människor att lämna dessa miljöer.

Socialtjänsten, liksom skolan, engagerar sig i detta arbete utifrån att stödja individer som riskerar att göra sig själva illa och i förlängning andra och samhället som helhet.

I detta tidiga främjande av demokrati och förebyggande av extremism har skola och socialtjänst god anledning att arbeta tillsammans. En lyckad skolgång är ett skydd mot många framtida sociala problem, däribland extremistiska miljöer.

På samma sätt är social hälsa en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera. Det talas idag ofta om vikten av att vi ska samverka och det är vår uppfattning att vi ska verka tillsammans.

Att verka tillsammans betyder att vi använder våra gemensamma resurser på ett genomtänkt och långsiktigt framgångsrikt sätt.

Idag har samverkan kommit att handla mer om att rapportera individer som kan vara radikaliserade till oklara instanser, på mycket klent vetenskapligt underlag, än att utveckla våra professioners förmåga att arbeta i mycket svåra miljöer.

Det räcker inte att erbjuda socialarbetare och lärare information om extremistiska symboler eller att riskera underminera grunden för vårt arbete genom att föreslå att vi ska rapportera icke brottsliga människors icke brottsliga agerande till säkerhetsmyndigheter.

Grunden för vårt gemensamma uppdrag är individens gynnsamma utveckling och detta baseras på förtroendefulla relationer. Om vi vill att skola och socialtjänst ska agera i dessa frågor behöver fokus flytta från rapportering av individer till metodutveckling för våra professioner.

Vi är de första att påtala att även om mycket ser ljust ut vad gäller ungdomars tilltro till demokrati så är det svåra och stora utmaningar för de lärare och socialarbetare som möter hatfulla miljöer och radikaliserade individer.

Då krävs mer än hastigt framtagna policydokument och metodpamfletter om vi ska leva upp till de höga förväntningar som finns på oss.

Vi känner stolthet och tillförsikt inför dessa förväntningar, men ser att behovet av verkligt fördjupande professionsstöd fortfarande till stora delar saknas.

Segerstedtinstitutet, som har till uppgift att utveckla kunskaper och arbetsformer som de vi talar om här, har genom sin kursverksamhet kunnat visa att både socialarbetare och lärare är mycket villiga och engagerade i denna typ av avancerad fortbildning.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att det tar mycket mer tid och kraft att utbilda dessa grupper så att det verkligen gör nytta än att hålla pliktskyldiga tvåtimmars fortbildningar.

En fortbildningsplats för att studera på kvartstid under ett år kostar 10 000-tals kronor per person men det ger resultat och får inte lov att ersättas med någon hundring per person i en fullsatt konferensanläggning.

För att möta hotet från den växande extremismen så måste bland annat följande göras:

  • Ge skolkuratorer mer tid för varje elev. Ett riktmärke för att skolkuratorer ska kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande är 300 elever per kurator.
  • Ge lärare mer tid för varje elev. Lärare måste få tid att se varje elev varje lektion samt ha tid för det viktiga för- och efterarbetet till varje lektion.
  • Minska arbetsbelastningen för både lärare och socialarbetare så att det finns tid för samverkan och förutsättningar att vara kvar i yrket.
  • Socialtjänsten måste vara lätt att få hjälp av tidigt både för barn och föräldrar. Satsa på föräldrastöd och uppsökande socialt arbete.
  • Satsa på skolpersonal som har möjlighet att följa upp elevernas frågor och psykiska hälsa. Det handlar om tillgång till rastvakter, kuratorer, skolsköterskor och psykologer.
  • Inrätta ett statligt professionsprogram som ger lärare en struktur för fortbildning oavsett huvudman. Det behövs påfyllning av kunskaper inom detta och många andra områden.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Våldsbejakande extremism

Mer i ämnet