Högskoleprovet. Foto: TT
Debattinlägg

”Alla bör få samma förutsättningar att skriva högskoleprovet”

Publicerad
HÖGSKOLEPROVET · ”Att tillgängliggöra högskoleprovet för personer med NPF är inte bara nödvändigt ur ett människorätts- och antidiskrimineringsperspektiv.
Det gagnar hela samhället och hjälper till att bryta trenden med utanförskap”, skriver Anki Sandberg och Johanna Wester.

Om debattörerna

Anki Sandberg
Förbundsordförande Riksförbundet Attention
Johanna Wester
Projektledare för antidiskrimineringsprojektet Din Rätt

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Högskoleprovet kan vara en andra chans för den som vill studera. Den 9 april var det dags igen, då drygt 87000 personer hoppades kunna förbättra sina möjligheter att läsa vidare.

Men för många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) känns det inte som någon idé att ens göra provet, då de upplever sig som chanslösa.

Detta trots att varken begåvning eller intelligens brister.

Vårt budskap till ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson (S) och myndighet är att detta måste ändras så att även denna grupp får möjlighet att prestera utifrån sin faktiska förmåga.

Idag kan studerande vid högskola och universitet få del av flertalet anpassningar om deras funktionsnedsättning motiverar det. Exempel på anpassningar är förlängd skrivtid, mindre skrivsal, uppläsning av texter, anteckningshjälp och tidshjälpmedel.

När sådant stöd erbjuds inom en utbildning, är det svårt att förstå varför samma stöd inte erbjuds personer som ska göra högskoleprovet.

Personer med dyslexi har möjlighet att skriva högskoleprovet med förlängd skrivtid.

Även personer med synskada har rätt till anpassningar.

Medan den som har svårigheter på grund av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD, autismspektrumtillstånd/Aspergers syndrom, språkstörning eller Tourettes syndrom, inte har rätt till några anpassningar alls.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har initierat en utredning för att undersöka om personer med NPF och andra funktionsnedsättningar bör omfattas av anpassningar som i dagsläget endast ges till en betydligt mer begränsad grupp.

Det är behövligt och motiverat, och något vi välkomnar. Tyvärr är förlängd skrivtid den enda anpassning som nu utreds. Förutom att förlängd skrivtid är otillräckligt då den behöver kunna kombineras med pauser, så menar vi att fler anpassningar måste övervägas;

  • Möjlighet att sitta på en anpassad plats, exempelvis i en mindre sal, eftersom personer med NPF kan vara extra känsliga för yttre intryck.
     
  • Uppläsning av texter relaterade till provet, för att undvika att all kraft går åt till att bara läsa och förstå instruktionerna.
     
  • Anteckningshjälp, dator och hjälpmedel som exempelvis synliggör hur tiden går.

Statistik från Arbetsförmedlingen och SCB visar att en betydligt lägre andel personer med NPF hade en sysselsättning 2014 i jämförelse med befolkningen i stort (34 procent respektive 77 procent).

För dem som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och haft en svår skolgång bakom sig innebär högskoleprovet en ny chans. Med ett bra provresultat i bagaget ökar möjligheterna att skaffa sig en utbildning och därefter ett jobb.

Sedan 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Där innefattas underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för personer med funktionsnedsättning.

Att tillgängliggöra högskoleprovet för personer med NPF är inte bara nödvändigt ur ett människorätts- och antidiskrimineringsperspektiv.

Det gagnar hela samhället och hjälper till att bryta trenden med utanförskap på arbetsmarknaden och psykisk ohälsa.

UHR och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, vad väntar vi på?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.