Debattinlägg

Särskild modellagstiftning krävs mot modevärldens sjuka ideal

MODELLAGSTIFTNING ·

Lorentz Tovatt, Nina Åkestam och Ida Engström om att agenturer scoutade modeller vid anorexiklinik:

I de flesta riskyrken finns regler för att undvika att människor skadas i arbetet – men när modellagenturer aktivt söker anorektiska kvinnor blir det tydligt att vi saknar lagstiftning för att undvika att fotomodeller far illa. Regeringen bör omedelbart utreda hur en sådan lagstiftning kan utformas. I dagens svenska modebransch är det fritt fram för krav på att modellerna ska vara sjukligt smala, skriver Lorentz Tovatt, Grön ungdom, Ida Engström (MP) samt Nina Åkestam, reklamforskare.

Förra veckan upprördes många av Metros avslöjande om modellagenturer som rekryterar modeller utanför anorexikliniken i Stockholm. De sjuka skönhetsidealen är ett samhällsproblem. Det är nu dags att agera politiskt för att motverka detta.

Dagens extremt smala skönhetsideal har länge kritiserats för att vara osunda. Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar är mediernas och modets påverkan en stor riskfaktor för unga kvinnor. Det finns ett stort antal forskningsstudier som visar att dessa skönhetsideal skadar kvinnors självbild och bidrar till ätstörningar och annat självdestruktivt beteende.

Åtgärder för att komma åt detta har dock ofta avvisats, eftersom de riskerar att komma i konflikt med yttrandefriheten. Sjukligt underviktiga modeller är dock inte bara ett problem för dem som påverkas av de skönhetsideal de förmedlar – utan också i högsta grad ett problem för modellerna själva.

En genomsnittlig kvinnlig modell väger idag 54 kilo till sina 177 centimeter, vilket ligger flera kilo under gränsen till undervikt. Man räknar med att snittvikten på arbetande modeller har sjunkit med cirka tio kilo de senaste tio åren. En designers provkollektion sys nu inte sällan i storlek 32, vilket motsvarar amerikanska ”size zero”.

De modeller som går modevisningar i Sverige är oftast så kallade New Faces, unga modeller som just har börjat arbeta. De är 14–15 år gamla och billigare att anlita än äldre modeller med mer erfarenhet. Deras förhandlingsposition när det gäller att kräva rimliga arbetsförhållanden inte alltid den bästa.

I de flesta riskyrken finns regler för att undvika att arbetstagare skadas i arbetet. I modellyrket i Sverige saknas däremot lagstiftning för att undvika att modellerna far illa. Det är fritt fram för uttalade krav eller outtalade förväntningar på att modellerna ska hålla en sjukligt låg vikt.

I flera andra länder finns däremot lagar och regler som syftar till att värna om modellernas bästa. Israel har sedan 2012 infört en undre BMI-gräns (Body Mass Index) på 18,5, vilket för en 177 cm lång kvinna innebär cirka 58 kilo. (WHO definierar undervikt som ett BMI på 18,5.) Italien kräver friskhetsintyg från en läkare för att kunna kontrollera att modellen inte lider av ätstörningar.

Även i Sverige borde införa regler inom modellyrket precis, som vi har arbetsmiljöregler på andra områden. Exakt hur ett sådant system ska utformas bör omedelbart utredas av regeringen.

Eventuellt skulle de båda metoderna kunna kombineras, så att modellen exempelvis årligen träffar en läkare som tar ett helhetsgrepp på modellens hälsa och därefter, om hen bedöms frisk, bedömer om den vanliga underviktsgränsen är lämplig för den aktuella modellen eller om det finns skäl att föreskriva en förhöjd BMI-gräns. Den gräns läkaren föreskrivit ska sedan inte få underskridas på modelljobben fram tills nästa läkarkontroll.

Att införa regler som stoppar sjukligt smala modeller handlar inte om att begränsa yttrandefriheten. Det kommer fortfarande att vara fritt fram att porträttera underviktiga personer i exempelvis journalistiska syften. Däremot skulle användningen av sjukligt smala modeller som arbets- eller uppdragstagare stoppas.

En modellagstiftning skulle vara en viktig arbetsmiljöåtgärd för dem som jobbar som modeller, inte minst för de unga tjejer där smalhetsidealet idag drivits som längst. Men frågan är större än så. Den handlar om att motverka de sjuka skönhetsideal och normer som idag dominerar i det offentliga rummet.

Om dessa regler kan bidra till att minska det bombardemang av sjuka skönhetsideal som driver människor till ätstörningar, återigen inte minst unga tjejer, så vore det en mycket välkommen bonus.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.