Foto: Jessica Gow/TT/ Tomas Oneborg / SvD / TT
Debattinlägg

”Sätt människan i fokus, inte maskinen”

Transport ·

”Bilen först, sedan kollektivtrafiken och sen de gående. Cyklisterna fick sedan det som blev över – om något. Så ser traditionen ut i den svenska stads- och trafikplaneringen”, skriver Krister Isaksson.

Om debattören

Krister Isaksson
Cykelexpert, bloggare, trafikplanerare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I Fredrik Gerttens nya dokumentärfilm ”Bikes vs Cars” får vi veta att 70 procent av Los Angeles yta idag är avsedd för bilen. Det är en enormt stor yta som är reserverad för en maskin. Och Sverige går i samma fotspår.

Bilen först, sedan kollektivtrafiken och sen de gående. Cyklisterna fick sedan det som blev över – om något.

Så ser traditionen ut i den svenska stads- och trafikplaneringen. Men vad har den här prioriteringen egentligen gjort för trivseln, miljön och hälsan i våra städer? Nästan inget som kan sorteras under det positiva paraplyet.

Trängsel, köer, utsläpp, inaktivitet, buller, folkhälsoproblem, trafikolyckor, och parkeringsplatser istället för bostäder, parker och grönområden.

En enormt stor del av städernas ytor består idag av asfalt för bilismen, både den rörliga och den stillastående. Värdefulla ytor som skulle kunna användas till något nyttigare och mer värdefullt för staden och människor.

Bilen har normaliserats men den är inte ett tids- eller kostnadseffektivt sätt att förflytta enskilda människor inom staden.

I alla fall inte om vi studerar de enorma samhällskostnader det innebär att forma våra städer på detta sätt.

Självklart har bilen en given plats i samhället även i framtiden, men användandet måste isoleras till rätt situationer.

Tänk om vi istället skulle omforma stora delar av våra städer. Vända upp och ned på planeringsfilosofin.

Sätta människan i fokus, inte maskinen.

Prioritera cykel- och gångtrafik, följt av kollektivtrafik när vi bygger nytt och när vi bygger om. Och låta bilen komma i sista rummet.

Det skulle vara att använda våra gemensamma ytor och pengar på ett resurseffektivt och hållbart sätt. Färre bilvägar och parkeringsplatser betyder nya cykelbanor och mötesplatser för människor – med plats för bostäder, torg, grönområden, serveringar, platser för lek och rekreation.

Fler och fler studier visar att en attraktivare stadsmiljö som berikar stadslivet gynnar också näringsidkarna eftersom fler cyklister och gående leder till större försäljning. Detta i sin tur påverkar fastighetsvärdena positivt.

Över 50 procent av alla nationella bilresor som görs idag är kortare än fem kilometer. Tänk vilka enorma samhällsvinster – i hälsa, miljö och trivsel – vi skulle göra om bara hälften av dessa växlade över till cykel.

För det är ju knappast så att den sträckan är för mycket begärt att klara av utan hjälp av motorer.

I alla fall för fullt arbetsföra människor som inte lider av sjukdom, skada eller annan form av rörelsenedsättning eller handikapp.

Men för det krävs ett helt nytt sätt att tänka. En utgångspunkt där cykel- och gångtrafikanter prioriteras istället för att ständigt sättas på undantag. Där dessa trafikantgrupper får fördelar istället för att alltid stå sist i kön.

Idag är det nämligen alltid bilen som har kortast och rakast väg, bäst snöröjning, finast asfalt och vägunderhåll, effektivast infrastruktur och skyltning, mest utrymme för att bara finnas till på, och till och med stora skattelättnader om den klassas som ”miljövänlig”.

När det i själva verket är cykel- och gångtrafikanterna som är lösningen på många av de problem vi står inför idag i våra städer.

Om vill vi ha en gemensam modern miljö som är trygg för våra barn, med renare luft, mer utrymme, bättre hälsa, mindre trängsel och betydlig mycket mer trivsel.

Då är det hög tid att planerande myndigheter så som Trafikverket och kommunernas stadsbyggnads- och trafikkontor slutar att prioritera bilen.

Likaså att de politiker som styr dessa organisationer gör det. Jag vill slippa se fler exempel som i södra Stockholm där befintliga och prioriterade cykelvägar blir till parkeringsplatser för bilar. Eller nya Älvsjö resecentrum där tidigare cykelförbindelser blir obrukbara på grund av en usel stadsplanering.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.